Hur starten av en gengastraktor underlättas

Vi har fått ett exemplar av Lantbrukarnas Kalender 1942, som för en okunnig stabo verkar innehålla allt man behöver kunna för att driva ett framgångsrikt jordbruk i krigstid. Trots att kalendern inte är specifik för Näshults socken har vi beslutat publicera valda delar av den. Den ger en levande bild av de problem som Näshults bönder hade att tampas med under andra världskriget, med ransoneringar och bristen på bland annat drivmedel och foder .

Vi börjar med gengastraktorn. I Tord Hedströms intervju med Karl Pettersson framgår det att det inte fanns så många traktorer i byn under kriget, utan arbetet utfördes med häst. Men mjölkbilen, taxi och buss drevs med gengas, och de problem som framställs i artikeln var nog något som tillhörde vardagen för somliga Näshultsbor.

Min pappa, som hade bilverkstad i Virserum under kriget, talade ibland om gengastiden, men utan saknad. Eftersom gengas var giftigt fick arbetet oftast utfördes utomhus, i regn och kyla, och som framgår nedan var det inte det lättaste att få igång en gengasmotor.

Lite fakta om gengas: (enligt Wikipedia):

Bentyl är vad som nu heter E75, ett drivmedel med 25 % bensin och 75 % etanol

Gengas (kortform för generatorgas) är en gas som uppstår vid ofullständig förbränning av trä eller kol. Den består huvudsakligen av kolmonoxid, vätgas, metan och koldioxid. Gengasen är på grund av sitt innehåll av kolmonoxid giftig innan den förbränns. Innan gengasen kommer in i motorn behöver den renas. Detta sker traditionellt sett i fyra steg:

  1. Cyklonfilter: gasen går in i en cyklon där större sot- och askpartiklar av centrifugalkraften virvlar ner i en behållare medan gasen fortsätter ut.
  2. Vattenbad: gasen skrubbas i vatten i vilket syror och mindre askpartiklar löses upp.
  3. Kylning: gasen passerar en kylare som kondenserar bort vatten och minskar gasens volym (likt en intercooler), vilket gör att mer brännbar gas får plats i motorn.
  4. Korkfilter: filtret suger åt sig ytterligare vatten, askpartiklar och tjära ur gasen.

 

//Eva Kornby Haddarp Näshult mars 2013

Källa:

Meddel. n:r 76 från Jordbrukstekniska Föreningen

Wikipedia Gengas

 


Hur starten av en gengastraktor underlättas.

Varför går traktorn inte att starta? Gengasverket är uppeldat och vid provning brinner gasen med stor kraftig låga, bentyl har sprutats in med startsprutan men likväl startar ej motorn. Var är felet? Får motorn ej tillräckligt med gas, eller har för litet bentyl sprutats in? Trots ny insprutning av bentyl startar ej motorn, varfor en undersökning måste göras. Tändstiften skruvas loss och befinnas våta. Hela motorn är full av bentylgas. Stiften torkas och isättas. Nytt försök göres att starta motorn, men endast ett par tändningar erhållas, sedan är motorn som död igen.

Många traktorförare känna säkert igen detta och frågan är, hur man skall gå tillväga för att säkert få motorn att starta?

Först och främst skall man, om man är osäker på start av motorn, aldrig elda upp gengasverket först och sedan försöka få igång motorn. Så snart gengasverket är uppeldat, står nämligen generatorn och trycker fram gasen till motorn med påföljd, att någon luft ej kan komma fram till motorns insugningsrör. När bentyl sedan sprutas in, blandas den med enbart gas och in i cylindrarna kommer således endast en blandning av gas och bentyl. På denna blandning startar motorn ej. För att motorn skall tända fordras nämligen även tillräckligt med luft. Är gengasverket uppeldat måste man därför med hjälp av fläkten hålla gasen borta fråm motorn.

Gör man detta och sedan sprutar in bentyl med startsprutan, får motorn en blandning av bentyl och luft och går i gång.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Epa traktor med gengas. Rättigheter: Per Larssons Museum

Varför motorn oftast ej går att starta direkt på gas är beroende av, att generatorn trycker fram gasen, så att rätt gasluftblandning ej kan erhållas. Orkar man veva motorn runt, vilket dock bör undvikas på grund av risken för bakslag, eller om traktorn är utrustad med självstart, blir sugningen i insugningsröret kraftigare och rätt gasluftblandning kan erhållas, varigenom motorn kan starta.

När gengasverket är uppeldat skall starten utföras på följande sätt:

Vid starten:

1. Låg tändning.

2. Gaspådraget (trotteln) öppet till c:a 1/3.

3. Sekundärluftspjället helt öppet.

4. Fläktspjället öppet.

5. Fläkten i gång.

6. Pumpa två å tre slag med startsprutan och drag igång motorn.

När motorn startat:

7. Håll motorn i gång med små korta pumpslag med startsprutan.

8. Stäng fläktspjället.

9. Minska sakta sekundärluften till dess motorn går på gas.

Följas dessa föreskrifter startar motorn osvikligt, om gengasverket är rätt monterat oeh inga fel finnas på motorn.

Åtgärder, som underlätta starten.

Om motorn provstartas innan generatorn tändes, har man inget besvär av påträngande gas och man slipper hålla fläkten i gång under startförsöket. När motorn sedan körts en liten stund med hjälp av startsprutan och blivit uppvärmd uppeldas gengasverket och ny start göres enligt ovan givna föreskrifter.

Vid start efter det att gengasverket blivit uppeldat kan man i stället för att fläkta undan gasen, öppna dén övre luckan på finrenaren, sa att gasen får gå ut denna väg. Konsten är sedan att hålla i gång motorn méd startsprutan, medan luckan fastsättes.

Om man under starten har kopplingspedalen nedtryckt, behöver motorn ej draga kugghjulen i växellådan. Dessa kugghjul arbeta nämligen i tjock olja, som, när den är kall, förorsakar mycket stort startmotstånd. På Fordson måste kopplingspedalen trampas ned och fästas på kvällen medan oljan i växellådan ännu är varm, så att den rinner av lamellerna, i annat fall gör ej nedtryckningen önskad verkan.

Pedalen måste alltid vore säkert fästad med en krok. Släpper pedalen kan nämligen en svår olycka inträffa, om en växel råkar vara ilagd. Även på traktorer med handreglerad koppling (handspak) tillses, att kopplingen är frånslagen vid starten.

Vid starten kan det inträffa, att tändstiften bli våta av bentylen och de ge då ingen gnista. Stiften måste i så fall skruvas ur och rengöras. Rengöringen bör göras omsorgsfullt men försiktigt så att stiften inte skadas.

Samtidigt med rengöringen värmas stiften så heta som möjligt i gaslågan vid fläkten och skruvas fast så snabbt som möjligt. Starten underlättas nu högst betydligt av att stiften äro varma.

Vid kylig väderlek är det ofta ej tillräckligt enbart med att värma tändstiften. Ett bättre och säkrare resultat erhålles då genom att värma själva motorn med gaslågan. Är det icke alltför kallt, behöver inte hela motorn värmas. Det är då fullt tillräckligt, om endast cylinderlocket och insugningsröret värmes. Genom att cylinderlocket och insugningsröret bli varma, sker förgasningen av bentylen bättre och starten underlättas.

Uppvärmningen kan göras med en metallslang, som kopplas till fläktens utblåsningsrör och hålles intill motorn. Men se blott till, att inte tändkablarna brännas sönder. Enklare blir uppvärmningen om särskild brännare, som fästes på motorn, användes. Sådana brännare väntas snart komma i marknaden.

För starten har det även betydelse hur motorn stannas. Om motorn stannas genom att tändningen brytes eller genom att sekundärluften stängas av, suger motorn i sig en mängd gas, som icke förbrännes och därigenom blir motorn svårstartad nästa gång. Man måste nämligen veva ända till dess att all gas kommit bort ur cylindrarna. Har man samtidigt använt startsprutan kan det inträffa, att den insprutade bentylen går bort tillsammans med gasen och att motorn ej startar. Bästa och enda lämpliga sättet att stanna motorn är att öppna fläktspjället. Härigenom bli cylindrarna fyllda med luft (och ej gas) och nästa start underlättas.

Fel, som förorsaka startsvårigheter.

Tändningen.

Eftersom motorns kompression vanligen höjts,ställes större krav på tändningssystemet och i detta måste därför justeringar och ändringar vidtagas, om tändningen i fortsättningen skall fungera tillfredsställande. Att en förut lättstartad motor efter övergång till gengasdrift blir svårstarted även på flytande bränsle (bentyl) är i många fall att hänföra til fel i magnetapparat, tändkablar eller tändstift.

Magnetapparaten.

På en ny traktor är magnetapparaten justerad i så gott skick som den överhuvud kan bli, Någon ytterligare justering behöver således icke vidtagas.

På en begagnad traktor däremot, är magnetspparaten mer eller mindre försvagad och ger ej tillräckligt starka gnistor för att få lätt start. Samtidigt med monteringen av gengasverket bör magnetapparaten justeras grundligt. Denna göres bäst hos en verkstad, som specialiserat sig på elektrisk utrustning för motorer.

Ett av de vanligaste felen på begagnad magnetapparat är felaktigt avstånd mellen brytarspetsarna. Vanligen är avståndet för litet, men även för stort avstånd kan förekomma. Avståndet mellen brytarspetsarna skall vara 0,4 mm och mätes bäst med det bladmått, som finnes på magnetnyckeln. Ett annat vanligt fel är att hästskomagneten i magnetapparaten blivit avmagnetiserad. Magnetiseringen kan utföras endast på elektrisk verkstad.

Se även till, att fukt icke trängt in i strömfördelaren och strömbrytaren.

Tändningen provas enklast genom att man lossar tändkablarna och håller dem en efter en på ett avstånd av 6 å 7 mm från motorns gods. När motorn vevas skola gnistorna då hoppa över mellan kabeln och godset, om tändningen är god. Erhållas endast korta och svagt rödaktiga gnistor bör magneten justeras.

Tändskablarna

På åtskilliga traktorer äro tändkablarna sammanbuntade och dragna genom ett rör. Detta får ej förekomma vid gengasdrift. Den höga spänningen i kablarna åstadkommer nämligen, att induktionsström uppstår i bredvidliggande kablar och gnistorna “hoppa över” från den ena kabeln till den andra. Äro kablarna nya och välisolerade hoppa gnistorna kanske icke över, men induktionen åstadkommer dock alltid, att gnistorna bromsas och gnistan i tändstiften blir för svag. För att skilja isär kablarna användas bäst fiberplattor med borrade hål på minst 3 cm avstånd. Plattorna fästas på lämpligt sätt, varvid tillses, att kablarna ej gå så nära motorns avgasrör, att de brännas sönder. Ha tändkablarna dålig isolering (sprickor) utbytas de mot nya, Helst bör s.k. lackkabel användas.

Tändstiften.

Fordringarna på ett gott tändstift äro bland annat, att det vid körning skall hålla sig lagom varmt. Temperaturen på den del av tändstiftet, som befinner sig inne i motorn, skall vid körning vara lägst 450 grader och högst 850 grader. Är temperaturen för låg sotar tändstiftet igen; är den för hög antändes gasblandningen redan vid insugningen i cylindrarna. Dylik “glödtändning” yttrar sig vanligen som smällar i gasblandare och luftrenare och motorn blir svag.

Olika motortyper fordra tändstift med olika värmevärden. Tändstift med lågt värmevärde har porslinsisolator, som sticker långt ut ur stiftet och som därför fort blir varmt = ”varmt” stift. Tändstift med högt värmevärde har kortare porslinsisolator = “kallt” stift. Vid gengasdrift och hög kompression passa oftast tändstift med värmevärdet 95 eller högst 145, vid fotogendrift och låg kompression värmevärdet 45. Det senare utmärkes av att det gör motorn lättstartad, men som redan nämnts kan det hända, att stiftet vid hård körning blir för varmt. Det måste då utbytas mot ett stift med värmevärdet 95. Oftast användas nu i gengastraktorer tändstift med värmevärdet 145 och dessa stift gå bra på en del traktorer, men för att underlätta starten kan man i de flesta fall rekommendera tändstift med värmevärdet 95. Om kompressionen icke höjes vid overgång till gengasdrift, skall samme tändstift användas som vid fotogendrift.

Bränslespridarens placering.

Får att startsprutan skall fungera tillfredsställande fordras, att den ej sitter för långt från motorn. Gör den detta, så blandas lätt den insprutade bentylen med det sot, som alltid finnes i insugningsröret och denna blandning av sot och bentyl sätter sig lätt på tändstiften.

Luftrenaren.

Luftrenaren skall vid gengasdrift vara tillkopplad sekundärluftledningen. Utan luftrenare förslites motorn snabbt. Skötseln av luftrenaren är densamma som vid fotogendrift. I luftrenare med olja bör användas tunn olja och ej mera olja bör påfyllas än upp till märket, gärna något mindre. I luftrenare med vatten får ej hållas högre vattennivå än den föreskrivna.

Övrigt.

På Fordson måste de små ventilerna under insugningsröret intill motorn vara öppna, ty i annat fall kan motorn ej startas om traktorn lutar framåt eller bakåt, enär bentylen då rinner ned till de två cylindrar, som stå lägst och dessa få för mycket medan de andra cylindrarna ej få tillräckligt med bentyl.

Ett dåligt uppeldat gengasverk kan förorsaka startsvårigheter därigenom, att gasen innehåller stor mängd vattenånga, som, när den kommer in i motorn avsätter sig på cylindrar och tändstift. De fuktiga tändstiften ge ingen gnista och starten uteblir.

Försöker man starts en kall motor, när gasen är dålig, brukar resultatet bliva, att motorn tänder ett par gånger, sedan blir motorn som död. När stiften lossas äro de fuktiga men icke av bentyl utan av vatten. Medan stiften äro urtagna bör motorn vevas runt några varv, så att den blir ren. Sedan fläktas gengasverket upp ordentligt, sa att gasen vid provning brinner med stor låga.

När finrenaren (korkrenaren) är monterad på stänkskärmen kan man vid oförsiktig spolning “dränka” motorn i vatten. Detta inträffar, om man riktar en kraftig vattenstråle mot den perforerade plåten i taket på finrenaren. Vattnet går då in i gasröret och rinner fram till motorn, som blir omöjlig att starta.

Regulatorn kan i vissa fall åstadkomma svårigheter vid start och körning. Detta inträffar om regulatorn pendlar, d.v.s. oavbrutet öppnar och stänger gasspjället. Felet avhjälpes säkrast genom att en ej alltför vek fjäder fästes på spjäll eller regulatorarm.

För att traktorn bekvämt skall kunna startas av en person fordras vidare, att startsprutan och reglagen till fläkt- och sekundärluftspjäll (samt avstängningsspjäll, där sådant finnes) äro lätt åtkomliga från ett och samma ställe på traktorn. Reglaget till sekundärluftspjället skall kunna skötas både från förarplatsen och från en plats framför högra bakhjulet.

Ett hål om 4 å 5 mm diameter bör finnas på fläkthusets lägsta del, så att vatten icke kan samlas där. Anhopning av vatten där har till följd, att fläkten går tungt och vid kylig väderlek kan fläkten t.o.m. frysa sönder.

Till sist skall endast påpekas betydelsen av noggrann smörjning av alla reglage minst en gång om dagen. Särskilt viktigt är det, att axeln till gasspjället hålles väl smord.

Ur Meddel n:r 76 från Jordbrukstekniska Föreningen.