 Näshult Säteri |
 Näshult säteri kring 1920. En av arrendatorerna Claeson till häst. |
Genom två plötsliga dödsfall delades ägandet till säteriet av två mantal mellan farmor och sondotter som fick ödesdigra följder där alla blev förlorare.
1892 förolyckades säteriets ägare Johan Danielsson en höstkväll i säteriets kvarn. Detta innebar att hans fru Gustava genom giftorätten fick hälften och sonen Algot genom arv häften. Algot dog plötsligt 1898 vilket innebar att dottern Inez då fyra år fick hälften genom arv. Förmyndare för Inez blir Johans bror, så Danielsson familjen hade fortsatt kontroll över säteriet. Detta ogillades alltmer av Inez mor Gerda. Och med tiden blev Inez myndig.
Danielssons sålde 1916 deras halva i ett samarbete till affärsmannen Claes Johansson som yrkade på försäljning. Men det förutsatte även Inez hälft och hon lockades inte av skillingen.
Därmed började en 11 årig rättslig prövning att dela säteriets marker genom laga skifte. Till och med underställt Kungl. Maj:t prövning och 1928 dömdes till slut markens delning.
Men inte byggnaderna; mangårdsbyggnaden, ko- och oxladugårdar mm bl.a. två dass.
Byggnader fick fördelas genom överenskommelse eller så fick man ”riva och fördela stock för stock” Inte ens efter att Smålands sparbank övertagit den Danielssonska hälften kunde en överenskommelse nås om mangårdsbyggnaden som 1934 fick rivas ”stock för stock”
 |
|
Numera finns här ett nybyggt hus och ladugård, halva fortfarande kallat Näshults Säteri.
Den andra halvan kallad Näshults Gård finns granne åt söder.
Hela historien finns här.