Ur Östra Härads Dombok 1602 – 1605.

Av Bengt Winbiadh och Roy Johansson.

(från Forna tiders Näshult, en sockenbok, 1975)

Ur ostra harads dombok

Att lag och ordning upprätthölls i Näshults socken även på 1600-talet får vi veta genom att studera tingsprotokollen från Östra härads dombok 1602 – 1605. Intressant är att se hur forna dagars rättsuppfattning skiljer sig från dagens. Att slå ihjäl Inge Gummeson från Långaryd på ett bröllop i Äng 1604, medförde inte strängare straff än böter 10 daler. Om förmildrande omständigheter i detta speciella fall förelåg, framgår inte av tingsprotokollet. Strängare straff utmättes tydligen om den ihjälslagne var av finare börd, medan drängar, pigor och andra av lägre status och börd kunde slås ihjäl utan alltför hårda efterräkningar. Inge Gummeson från Långaryd tillhörde av allt att döma den sistämnda a kategorin.

Vanligt på den här tiden var också att sammankalla en grupp edmän, alltså folk som gick ed på att den anklagade var helt eller delvis oskyldig till de brott han anklagades för. Ju högre status edmännen hade, ju mer trovärdigt ansågs deras betygande vara inför tinget.

Som framgår av tingsprotokollen nedan hölls det ting inte enbart i Hvetlanda utan också på andra platser inom häradet. Protokollen som följer är inte ”översatta” till nutida svenska utan redovisas i den form och på det språk som då var rådande.

1604 den 6 november Hvetlanda
Kom för rätta den ädle och välbördige man Per Nilsson i Kulleboda gav till känna och sig beklaga, att han utav lösaktiga människor är kommen i rykte för Sven Hemmingssons hustru i Hillhult bememd Karin, desslikes och för Svens dotter benemd Kristina, det honom ganska illa behagar, och efter det han giver tillkänna inför rätten, att han emellan Gud och sin själs salighets vägnar vet sig fri och oskyldig för dem, begärande att han sig därför måtte med 12 ärliga gode mäns ed, och efter här uppå fans slätt ingen skäl eller bevis utan ett löst och ovänns tal kunde man för den skull ej förneka honom nu därför utfästa en 12 manna ed, den han och utfäste. Item med samme är och förnemnde Sven Hemmingsson i Hillhult utkommen i rykte för välbördige Per Nilssons hustru Merritte Ulfsdotter, och efter här på och ingen bevis fans, därför utfäste han och nu en 12 manna ed.

1605 den 27 november Hvetlanda
Kom för rätta välbördige Per Nillson i Kullebo och gick en 12 manna ed som han till förenade anno 1604 den 6 nov. utfäst hade vid Hvetlanda ting, för Sven Hemmingssons hustru Karin och dess dotter Kristina som han var uti lägersmåls rykte förekommit.

Ede menn hanns     –     Erlige och välbördige menn
Bengt Persson till Hulsevik
Nils Jonsson till Akershult
Pär Larsson till Salshult
Jöns Räff till Yxneberg
Nils Pedersson till Holma
Anders Ode hövedsman i Yggesryd
Sven Jönsson Löjtnant i Hökatorp
Olof Hoffman Fendrik
Eluf Anundsson Propas i Saxhult
Sune Månsson i Rössa
Jon Brynielsson i Såndeboda
Måns Sunesson i Sandåkra

Samma dag kom för rätta med samme Sven Hemmingsson i Hillhult i Näshult socken som och på samma tid och datum utfäste hade en 12 manna ed för välbördige Peder Nilssons hustru nemligen Märta Ulfsdotter han och var uti lägersmål rykte förekommande och gjorde ed därför.

Edemenn hanns
Per i Foglekull
Per i Ymmendetorp
Anum Käbbesson i Öffråcker
Sonne i Haddetorp
Oluff i Hästeryd
Pär i Eenngh
Suenn i Smedstorp
Knudt ibidem
Ure i Häridzsköffle
Per ibidem
Giur i Mickelstorp
Månnss i Blåckulla

1603 8 nov. Finge utav Stenberga fjärding
Kom fram Per Bengtsson i Foglakulla och lade ett tingsöknings brev i rätta, som Lasse Helgesson haver utgivit den 3 dec. 1597, som lydde att föreskrivne Per och hans brorson Bengt Jonsson hava bekommit tingsökning på samma gård och givit släkten 104 lod, och nu haver Jon Gunnarsson i ldanäs som är föreskrivne Bengt Jonssons morfader och målsman sålt Knut Biörnsson halva gården i Foglakulla som Bengt Jonsson haver köpt och bekommit brev uppå med forne farbroder. Dess förutan haver och förne Per Bengtsson och Knut utgivit Hemming Kaxe i Tånga och hans barn 24 daler, och uppbjudes nu första resona.

1604 6 nov.
Kom för rätta Jon Gunnarsson i Idanäs fullmyndig på sin dotters barns vägna att ting sköte Knut Broddasson i Foglakulla halva förne Foglakulla gård för penningar 24 daler. Ändh haver Knut givit Olof Jonsson för sin del i samma halva gård penningar 5 daler.

1604 7 juni Hvetlanda
Kom för rätta en arf och egne landbo Per Bengtsson i Haddetorp bement som gifter var vilken hade bedrivit enfalt hor med en löskona Ingier Börjesdotter nämnligen till vilken ingen dera neka kunde. Därd d var han på högbelte höge överhetens nådige behag, efter han tillförenne haver varit oberyktat denna gång förskonat till sex oxar och sex daler.
Dessförutan bekände samma kona att Nils i Långhult i Näshult socken som hade trolovat hennes halvsyster Elin, förne Ingier hade lägrat, till vilken Nils icke nekat, utan föregav att samma lägersmål med Ingier skedde sedan Elin döder var vilken sak blev uppsatt till dess man höge överhetens ansvar härom bekommande varder. Och förne Nils utfäste en 12 manna ed att han icke hade lägrat sin trolovade festemö.

1604 13 juli
Kom för rätta Per Bengtsson i Haddarp och Nils Jonsson i Långhult och blevo till talade, att de hade båda legat med en löskekona, benemt Ingier Börjesdotter vilket de icke förneka kunna, och efter däruti är hor och skylskap, så togs det till ransakning, så att Jon i Långhult och Kirstin i Hiuppingetorp var 2 samman borne syskon och forne Jons son benemdt Nils hade belägrat henne förne Kristines dotter som benämdt Per Bengtsson haver lägrat henne, vilken Per är gifter men Nils var ogifter så att de båda koopne äromtill annan och tredje. Och stäldes till vidare rådfrågning om deras sak hos den ädle och välbördig mannen ståthållaern på Calmar slott.

1604 6 november
Kom för rätta Nils Jonsson Långhult och gick en 12 manna ed att han icke hade lägrat Elin Börjesdotter som han trolovat hade.

Edmän hans
Jon Alle i Hiupingatorp
Per Käbbesson i Höghult
Wre i bidm
Jon i Schriffarp
Jons i Lilla Holm
Sånne i Smedstorp
Per i Engh
Girmundh i Herres Sjögle
Lasse i Smidstorp
Jons i Lindåkra
Per Suensson i Skrivarp

Eden uppgavs och Nils vart för samma lägersmål fri sagd, att vilken honom det ytterligare skälig vitsord förviter skall därför böta som lagen utvisar. Desförutan blev Nils sakfäld för det han lägrat förne löska kona Ingier Börjesdotter till att böta Krooan, häradshövdingar och häradet penningar 2 daler.

1604 13 juli laga ting Östra härad
Om dråp kom Per Gummesson i Biskopskvarn och hans medarvingar och talade till Jon Alle i Njupingetorp om sin broder Inge Gummeson i Långaryd som slagen blev uti ett bröllop i en gård benämnd Eng. Så blev bevist att förne Jon Alles son benämnd Per Jonsson slog förne Inge ihjäl och går nu därför vid skogen. Dock förmenar förne Per Gummesson att Jon Alle skulle veta om samma slagsmål är våldsbane eller rådsbane.
Detta förne satt uppskov till vidare ransakning och Jon Alle ställdes uti en fast borgen.

1604 20 november
Kom för rätta Peder Alle i Ymmendetorp och försonte konungs saken för det mandråp han var uti kommen och utvisade Kronan penningar 6½ daler. Häradshövdingen och häradet 3 ½ daler.

1603 1 maj Häradsting i Skuebo Nye
Kom för rätta Ingier S. Hemmings efterleverska i Prästorp i Näshult socken som fullt och fast anklagade Jon Håkansson en knekt att han var hennes mans rätte baneman till vilket förne Jon icke heller neka kunde utan bekände att han utan all medgiven orsak hade slagit S. Hemming så stort ett sår, att Knut Skrivares hustru i Övratorp begärde för första förbandet 1 daler. Vart honom och skäligen överbetygat att Jon als inte lät sig vårda om Hemming sedan han honom slog, till att fly honom bårtskerare eller läkare och därmed blev han döder 13 dagar efter han hade fått huggen och i sitt yttersta bekände han att Jon var hans döds baneman och ingen annan för vilken hans uppenbara gärning jag och nämnden icke kunde fria hans liv. Men där släkten vill taga böter skulle han och böta Kronan och Härads hövdingen.