Ur Naturgeografiskt lexikon.

natur

I Naturgeografiskt lexikon från 1864 har man betraktat vår socken på följande sätt: (Jämför gärna Rogbergs beskrivning från 1770 i C. G. Nilssons kapitel om Näshult).

Näshult. Konsistorielt pastorat af 2:dra klassen, hörande till Östra härads kontrakt af Wexiö stift, utgöres af socknarne Näshult och Stenberga, innefattande 65¼ mtl, bebodda 1860 af 2,423 personer.

Näshult, modersocken, är belägen uti Östra härad af Jönköpings län, 6¾ mil från Wexiö, 10¾ mil från Jönköping, samt omfattar en areal af 0,799 qv.-mil hvaraf 0,070 äro vatten. Jordarten är öfverhufvud svartmylla. De största sjöar äro Kyrko-, Breda-, Tryt-, Serarps- och Kullebosjöarne; i de två förstn. tages jermalm, som forslas till Klafreströms bruk. Hufvudnäringen är boskapsskötsel. Få hemman ega numer skog till eget behof. I stället för de årliga marknader, som hittills hållits vid lägenheten Ebba, komma ifrån och med 1862 två frimarknader att här ega rum å Näshults herregårds egor i närheten af Serarps gästgifvaregård. — Näsjöhult var ett gäll redan i 13:e seklet; år 1278 lemnade kon. Magnus kronohemmanen i Nessiohult till Linköp. domkyrka. Samme konung dömde 1281 rörande Näshults skogar. Kyrkan, belägen 6½ mil från Wexiö, 10¾ från Jönköping, byggdes på kronogrund 1732 af trä, 12-kantig, med sakristia af sten. Altartaflan är tagen i Pohlen, hitskänkt af major Fixenhjelm, som var en berömd Carolin. Af kyrkoherdar må nämnas Erland Kebbonis 1666  ✝90, under hvars tid Stenberga blef annex. Från hans son, bonden Sven Erlandsson, härstammade i 4:de led, bröderna Wirsén, Carl och Gustaf, hvaraf den förste eger ett känt namn bland våra sjöhjeltar; den sednare, berättigad att inberäknas bland våra statsmän, var en embetsman af första ordningen. Magnus Nicander var kyrkoherde här 1692 – 1709; en af hans söner var den lärde professor Anders Nicander. — Barnundervisningen bestrides i en fast skola. I Höghults utmark finnes en helsobrunn och en underjordisk gång, kallad Bockahål, hvilken säges hafva gått till Trytsjön 1/16 mil. Man har anmärkt hvälfdt tak och någon har tänkt på katholska tiden; Wieselgren vill deremot här se spår efter hedniska bockkulten.

Serarp i seklets början Skördetid.

Serarp i seklets början Skördetid.

Folkmängd. Hemmantal. Eg.rätts-afgift 1805 – 1862, sk. kr. fr. 1860. 976. 1,471. 28 3/16. 1 5/16. 8¾. 170 rdr 97 öre. Gårdar och byar: Af skattehemman må nämnas 1 mtl Fly, 7/8 mtl Göthstorp, här är garfveri 1½ mtl Stora och Lilla Hillhult samt 1 mtl säteri Kullebo, köptes 1648 af Otto v. Schelding från kronan a 4½ proc.; tillhörde 1692 överste löjtn. C. Silfversparres barn. 1½ Idanäs åboer. 2 mtl säteri Näshult, tillhörde 1600 professor Johan Hartman, adlad Adlerhjelm, som erhållit det genom gifte med amiralitetsrådet Clercks dotter; egdes 1770 af öfverjägm. And. Ehrenström. — 2 mtl Kejsarekulle, 1 Långhult, 1 Råsa, 1½ Serarp, med gästgifvaregård. — 1 mtl Näshult prestgård. — Af frälsehemman må nämnas: 1 mtl Foglekulla, 1 Haddarp, ¼ Rösjöholm, på dess egor hålles marknad i oktober månad. 1 säteri Ödmundetorp, nu bondgård, har tillhört löjtn. Stuarts arfvingar. Poststation finnes vid säteriet Näshult, som lyder under Hvetlanda, men utvexlar post äfven med Kalmar, Målilla och Wexiö.

Familjen Askling.

Familjen Askling.