Epilog

Freden, potäterna och vaccinet

Tegnérs bevingade förklaring till befolkningsexplosionen i början på 1800-talet tolkar jag gärna som uttryck för allmän utvecklingsoptimism. Freden har där sin självklara plats. Potäterna och vaccinet får stå som metaforer för teknisk-ekonomisk-social utveckling.

Militärstaten fick egentligen nådastöten i Poltava, men förde en tynande tillvaro i ytterligare ett halvsekel. Senast då kom freden till Näshult. Det blev inga fler fälttåg till kontinenten för socknens soldater. Regementena mönstrade sedan endast hemma i landet. I rullan för Kalmar regemente 1817 insattes ny knekt på ”Rote 88 Höghult Almsgård” i stället för Jonas Muff, som var sjuk i Tyskland sedan 1815. Det förekom således enstaka kommenderingar till kontinenten, men de var säkert få.

Militärstatens upplösning betydde inte bara fred. Då frigjordes också civila myndigheter från uppgifter som tidigare i huvudsak tjänat militära mål. Ett sådant exempel är Lantmäteriet. Verket inrättades redan under första hälften av sextonhundratalet. Det fick direkt uppgiften att grundligt undersöka alla skatte-/kronogårdars verkliga skattebetalningsförmåga. Den fiskala aspekten var helt dominerande.

Nära nog samtidigt med att soldaterna kom hem från det Pommerska äventyret 1760, var lantmätarna åter på väg ut till socknen för storskalig kartläggning av jordbruket. Den ”agrara revolutionen” stod för dörren och Storskiftet skulle lägga grunden för gårdarnas anpassning till nya redskap, produktionsmetoder och varor.

Jonas Alströmers sättpotatisar fanns väl att köpa på närmaste marknad. Den goda potatisjorden kom på plats redan med istiden. Socknens jordbruk kunde anträda en nära nog oavbruten expansion under tvåhundra år.

© Karl Jungenfelt 2016 Creative Commons – Erkännande-Ickekommersiellt(CC-by-nc)