Älvsborgs lösen

Av Bengt Winbladh och Roy Johansson.

(från Forna tiders Näshult, En sockenbok, 1975)

Alvsborgs losen

1611 utbröt krig mellan Sverige och Danmark, det så kallade Kalmarkriget. Anledningen till kriget var först och främst danskarnas missnöje med Karl IX’s lappmarkspolitik och anläggandet av staden Göteborg. Att man inte gillade att svenskarna anlade en stad på västkusten berodde på att man kände sina inkomster från öresundstullen hotade.
Kriget kom under 1:a halvåret att förläggas till trakten av Kalmar, och Kalmar föll i danskarnas händer genom förräderi. Danskarna erövrade även fästningen Älvsborg, belägen på en ö i inloppet till Göteborg.
Vid freden i Knäred 1613 återlämnades gjorda erövringar, men Sverige tvingades att erlägga lösen för Älvsborg. För att lösa ut fästningen skulle svenskarna betala till Danmark inte mindre än 1 miljon daler silvermynt. Det var en stor summa pengar, och för att finansiera Älvsborgs lösen bestämdes om en extra beskattning av Svea rikes folk.

“ÄLFSBORGS LÖSEN 1613, NÄSSHULT SOCHEN” hade följande utseende:

 DrängarPigorRiksdalerSilverdaler
Kyrckieherden Her Ingäll1813½
Hennings i Hilhult1
Svänn ibidm2
Matz ibidm.1
Olof f ibidm.2
Peer i Långhult2
Enckiann ibidm.1
Gumme i Gödztorp3
Nils ibidm.3
Joenn i Smedstorp
Enckiann ibidm.1
Amund ibidm.På Tågs
Peer i Foglakull
Carll ibidm.
Enckiann ibidm.
Nils ibidm.
Olof f i Penningatorp
Joenn ibidm.6
Germund i Häresko3
Nils i Rösiöholm3
Encklingh ibidm.
Nils i Råsa3
Nils ibidm.3
Gumund i Haddatorp2
Joenn i Hiuppingatorp113
Henning i Kesarekull3
Peer i Idenäs113
Erich ibidm.3
Peer i Edmundatorp1
Nils i Haddatorp3
Ingenäll ibidm.3
Enckiann ibidm.1
Mårthen i Syratorp3
Nils i Hulu3
Måns i Eng3
Anders ibidm.3
Gisse i Näszhullt113
Ydder ibidm.3
Carll i Syratorp11
Peer i Heddatorp3
Svärm i Biskopquarn3
Gumme i Rösiönäs3
Peer i Rösiöholm3
Wrhe i Mosingatorp124
Börge i Kesarkull2
Svärm ibidm.3
Henningh i Långaryd6
Svärm i Suartatorp6
Månns ibidm.3
Ingäll i Prästatorp11
Wrhe i Häradskögle11½
Carll i Fly1
Harms i Höghult1½3
Svärm ibidm.3
Håckann i Höghullt3
Sånne ibidm.3
Nils i Höghullt3
Nils i Horingsryd3
Oloff i Ekagård3
Feer i Kesarekulla6
Månns i Prästatorp6
Carll i Puckatorp11
Enckiann i Näshult1
Germund i Suartatorp2
Peer i Rösiönäs1
Gise i HillauekeHertig Johans-
Ingemund i Rösiöholm
Peer i Edmundatorp113
Henning ibidm.113
Enckiann ibidm.1
Erich i Höghullt2
Nils i Eckagård3
Peer i Klemmaskögla3
Joenn i Hultingatorp3
Michell i Öfraåkra3
Peer i Medehult3
Svenn i Nässegårdhe½2

Att pigor och drängar står upptagna i skattelängden har förmodligen med någon förmögenhetsberäkning att göra. Pigor och drängar lämnades alltså inte, vilket man skulle kunna tro när man ser detta, i lösen till danskarna. Endast de Rdl och Sdl som står upptagna i de två högra kolumnerna utgjorde den verkliga utgiften.
Stavningen varierar, men det är inte värre än att man känner igen de gamla gårdsnamnen. Ett gårdsnamn har ändrat både karaktär och innebörd, det är Syratorp som vi numera mestadels kallar Serarp.
Vi ser vidare att “Kyrckieherden Herr Ingäll” (Kebbo Ingelli 1603 – 35) var den som lämnade mest skatt, och synes med sina 8 riksdaler och 13½ daler silvermynt vara den ojämförligt rikaste mannen bland de som var satta att betala Älvsborgs lösen i Näshults socken. De övriga gårdarnas storlek eller förmögenhetsgrad kan alltså utläsas genom att se hur mycket varje gård betalade.
Summan av Näshult sockens bidrag till Älvsborgs lösen kom att bli 31 Rdl och 217¼ Sdl.