Befolkningsutveckling under 200 år.

Av Cajsa Sandberg-Eriksson.
(från Forna tiders Näshult, en sockenbok, 1975)

Näshults befolkning har varierat kraftigt i antal genom tiderna. Några uppgifter om hur stor befolkning socknen har haft före 1775 har jag inte funnit. Vi vet dock att Näshult befolkades redan på yngre stenåldern. 1775 fanns det kyrkobokfört 634 personer i Näshult, en siffra som skulle komma att öka kraftigt det påföljande århundradet. Närmare bestämt till 1525 st år 1865, det vill säga en ökning på 140 %. Befolkningsökningen var inte jämnt fördelad över alla de nämnda 90 åren, utan vissa år ökade den mer, andra år mindre. Tiden mellan 1775 – 1790, d.v.s. åren innan storskiftet, var ökningen 35 % eller 224 personer. Sedan, under de år när man storskiftade som bäst (1790 – 1815) finner vi endast 9 % ökning, vilket innebär 80 personer. Perioden mellan storskiftet och det laga skiftet, som i Näshult socken sätts till 1815 – 1829, ökade befolkningen med 169 personer, 18%. I början på det laga skiftet (1829 – 1840) återfinns en ökning med 257 invånare eller 24%, men sedan stannade befolkningsökningen av när man lagaskiftade som mest. Vilket gör att vi finner en ökning av bara 3% (38 personer) under åren 1840 – 1855. Slutligen, de sista tio åren av Näshults befolkningsökningsperiod, rymmmer ett tillskott av 123 personer eller 9 procent.

Från 1865 fram till dags dato har vi, som väl alla är medvetna om, haft en konstant avfolkning och år 1975 uppgick Näshults befolkning till 456 personer. Man kan fråga sig varför just Näshults befolkning ökade så mycket under början av 1800-talet: Ty i Näshults socken ökade invånareantalet relativt sett mer än i övriga länet. Något enkelt svar på ”varför” kan inte jag lämna, därtill krävs omfattande efterforskningar, så att man kan kartlägga Näshults invånare vid alla tidpunkter. Mängden torpare, inhyseshjon, drängar, självägande bönder med mera. Hur många som inflyttade och utflyttade eller som var födda och fortlevde ett helt liv i Näshult. Men jag antar att inflyttningen till Näshult var stor. ”Smålands trädgård” måste ha lockat till sig människor, kanske för sin goda jord. Att sedan de svåra missväxtåren i slutet på 1800-talet drabbade även Näshult, det vet vi. Och att en rad andra faktorer i vårt samhälle samverkade till en avfolkning av vår svenska landsbygd är ju alltför välkända. Låt oss hoppas att Näshult socken än en gång ska kunna locka människor till sig, denna gång kanske mest för sin karaktär av gammal kulturbygd och för sin naturs skönhet.