Mellan juni 1709 och slutet av 1710 hände följande, i urval.
- Katastrofen vid Poltava
- Sjukdom i fält
- Slaget vid Helsingborg
- Böldpesten drabbar Sverige
Sveriges försvar efter Poltava.
Sveriges nederlag i slaget vid Poltava i juni 1709 medförde att 7000 svenska soldater miste livet och 23000 soldater och icke-stridande svenskar blev fångar i Ryssland. Sveriges huvudarmé var förintad och Danmark beslöt utnyttja Sveriges svaghet. Danmark rustade för en invasion av Skåne och Bohuslän.
Den som räddade Sverige den gången var Skånes guvernör Magnus Stenbock. Han lyckades på otroligt kort tid förstärka Skånes försvarsanläggningar och dessutom åter sätta upp de regementen som försvunnit vid Poltava. Den 1 november 1709 anföll danskarna. Tre månader av icke avgörande marscher och attacker följde.
Den 21 januari 1710 befann sig Stenbock i Växjö, där han träffade generallöjtnant Jacob Burensköld samt 150 småländska bönder samt några kompanier östgötar. Förstärkningar började då anlända, i form av de nyuppsatta Upplands, Kronobergs, Jönköpings, Kalmar, Östgöta och Södermanlands infanteriregementen, samt Adelsfanan, Livregementet till häst, Smålands och Östgöta kavalleriregementen.
Gårdarna i Näshult bidrog med ryttare till Smålands kavalleri. En av ryttarna var bondpojken Håkan Larsson Öfverström, född 1688 i Idanäs. Den här berättelsen handlar om den omgivning han befann sig i detta år.
Håkan Öfverström blir antagen som ryttare
Håkan och de flesta i Smålands kavalleri hade antagits som ryttare i september 1709, bara några månader efter Poltava. Man får hoppas att de använt hösten till att öva.
Håkan var nummer 16 i Östra Härads kompani av Smålands kavalleri. Han red för Ödmundetorps rusthåll.
I protokollet från generalmönstringen 1710 har mönsterskrivaren antecknat några rader om Håkan:
Barnfödd i Småland och Näshults socken, blef antagen till Ryttare uti September Månad 1709, 22 år gammal, kan läsa i Book. (Att Håkan kunde läsa i Book var inget enastående. Samma anteckning finns på flera av ryttarna i kompaniet. Men vem lärde honom att läsa? )
Hästen svart, 11 år gammal.
Af Rusthållaren ej bekommit svart hallsduk, skor, hästskoo och söm, Wiskeduk, Carbinehölster. Hästetäcke och fol(?) bortkommit den 28 februari. (Var Per Jonsson, (min farmors mormors farmors far!), på Ödmundetorps rusthåll, snål?!)
Hästen dog skjuten vid Helsingborg d 28 feb i stället bekommit en dansk brun Häst med hwita Bakfötter 10 år gammal
Den nya hästen är heller icke synnerlig tienlig för en Ryttare brukas. Dock till dess bättre kan skaffas.
Ovanstående direkta utdrag (i kursiv text) ur protokollet från generalmönstringen med Smålands Kavalleri 1710 innehåller en förbluffande mängd information. Det viktigaste är väl att det står tämligen klart att Håkan var med vid slaget vid Helsingborg 28 februari 1710! Hästen var väl inte där på egen hand.
Fläcktyfus
Den 31 januari 1710 bröt Stenbock upp från Växjö och gick till Osby, där ytterligare regementen anslöt. Stenbock disponerade nu 19 regementen och omkring 16 000 man. De lämnade Osby 12 februari. Det följde en tid av marscher och mindre skärmytslingar.
Sjukdom följde i härens spår. Ja, en del regementen hade den med sig redan innan de kom till samlingen. Stille berättar hur rytteriet var illa utrustat, uttröttat och demoraliserat. Mer än 500 soldater lämnades kvar i Växjö då armén avtågade därifrån. Det gick inte många dagar efter arméns ankomst till Osbytrakten innan sjuka soldater började dö. Därmed spred de också smittan till lokalbefolkningen.
Soldaterna dog som flugor av sjukdomen. Orsaken angavs vara dåliga kvarter, som gav upphov till ”stor olägenhet och slem stank”.
Både svenskarna och danskarna led av sjukdomen. Smittan spreds både till den danska flottan och till den danska huvudstaden, där inte mindre än 6.000 personer avled. Denna epidemi hade inte något med pesten att göra. En dansk läkare kallade sjukdomen »en heftig Forraadnelsesfeber», »en meget smitsom Forraadnelsesfeber med Petcchier», »den typhøse (Lazareth-)Feber». Sjukdomen gav huvudyra och stor törst. Det hände att de som försökte släcka sin törst drunknade. Numera är sjukdomen identifierad som lusburen fläcktyfus.
Två av Näshults 16 ryttare dog under året 1710. Övriga verkar ha kommit hem.
Siffror finns för Kalmar regemente, där Näshults fotsoldater ingick. Fram till sommaren 1710 hade av 1100 man 341 avlidit »på marschen och i landet», 187 var sjuka hemma på rotarna och 247 sjuka på förläggningsorten. Det ger 775 avgångar i form av sjukdom och/eller död. Återstår 325 friska – mindre än en tredjedel av hela regementet.
Slaget vid Helsingborg
På morgonen den 28 februari stod den danske överbefälhavaren Rantzau och den danska armén på 14000 man och 32 kanoner uppställda i en enad front som sträckte sig tre kilometer. Stenbocks armé som också omfattade 14 000 man samt 36 kanoner formerades i en slaglinje mitt emot den danska linjen. Danskarna och svenskarna skildes åt av frusna sankmarker. Snart uppstod en rasande kavalleristrid. Danskarna hade övertaget och en mängd svenska ryttare stupade. Men då den danska högerflygeln rörde sig för fort hamnade det danska infanteriet och artilleriet på efterkälken. Stenbock upptäckte en lucka som hade bildats mellan den danska högerflygeln och centern. Stenbock beordrade ett anfall mot den danska centern, och efter tappert motstånd föll danskarnas linje samman. Under slutskedet flydde danskarna till Helsingborgs vallar medan svenska ryttare förföljde dem skoningslöst (Wikipedia)
Man får tänka sig den fasansfulla omgivningen med döda och sårade, både människor och hästar, vrålande, skrikande och blödande. Kanonerna ökade på det fruktansvärda oväsendet. Håkan hade aldrig deltagit i ett regelrätt slag, hästen var skjuten, folk sönderslets av kanonkulor och dog framför hans ögon. Mitt emot Håkan och den svenska linjen stod 14 000 danska soldater, som alla ville döda honom.
Hur klarar en människa en sådan situation?
Och det var inte nog med fasorna under själva slaget. Danskarna flydde in till Helsingborg där de lastade hustrur och sårade på fartygen till Helsingör. Tusentals hästar slaktades och lämnades att ruttna på gator och i brunnar, de kastade all mat innan de alla tog sig över sundet till Helsingör. De svenska soldaterna fick rensa upp efter dem, koleran spred sig. Stenbock hade väntat ut den danska härens tillbakadragande, men när Helsingborg var tomt raserade han staden.
Detta var det sista försök Danmark har gjort att inta Skåne och Bohuslän.
Men det var inte slut på prövningarna.
1710 bröt pesten ut
Den senaste stora pestepidemin hemsökte Sverige 1710 – 1713. Pesten i Stockholm anlände i slutet av juni år 1710 på skeppet Stäkesund från Pärnu på andra sidan Östersjön. Det var samma bakteriestam som härjade under mitten av 1300-talet. Strikt 40 dagars karantän rådde eftersom det ryktades om pesten i Polen, men en skeppare struntade i karantänen och föll död ner under en måltid på Erstavikskrogen. Snart rapporterades fler misstänkta dödsfall. I Uppland och Södermanland härjade pesten från juli 1710 till februari 1711. Dödligheten var mycket hög. De fattiga drabbades alltid värst, eftersom de hade mindre möjlighet att hålla hygien, och vistades ofta nära råttor och deras loppor. Pesten drabbade främst de större städerna. Bara i Stockholm dog 22000 av staden 55000 innevånare på grund av pesten. Det har uppskattats att nära en tredjedel av Stockholms, Göteborgs och Malmös innevånare dog. Samtliga samhällsklasser drabbades, och i synnerhet barnen led pestdöden. Man hade den uppfattningen att pesten spreds av hundar, svin och katter, varför dessa avlivades i stor utsträckning. Kungafamiljen och ämbetsverken flydde till Falun och Sala i tron att svavelångor skulle minska risken för smitta. (nätet)
Det är svårt att avgöra hur pesten påverkade Näshult. Död- och begravningsböckerna saknas 1695 till 1723, tabellverket börjar först 1749. Det enda jag har lyckats hitta är en anteckning i Virserums död- och begravningsbok för 1711: ”Anno 1711 kom pestilentien till Virserum ….”
Hem till Näshult
Men Håkan överlevde krig och pest och kom hem till Näshult. I husförhör 1713 anges att på Höghult Mellangård bor Håkan med hustru Carin (dvs Cathrina). 1712 hade han också avancerat till corporal! Eller nästan.
Ur generalmönstringsrullan 1712 för Smålands kavalleri, Östra Härads kompani, no 16:
Ödmundetorp Håkan Öfverström
Denne ryttare är avancert till secund Corporal vid Wexiös kompani; i Stället Anders Näsberg 20 år gammal antagen af år 1712.
Ur generalmönstringsrullan 1712 Smålands kavalleri, Växjö kompani:
Första corporalslaget i Växjö kompani leddes av corporalen Nils Björkman, som egentligen skulle avancerat till cornet, men fullmakten hade inte kommit. Han innehade dock posten som 2dre cornet trots att fullmakten saknades. Därför blev Håkan någon slags extra corporal.
Vid Regementets uppsättande (oläsbart) som blev död vid Helsingborg den 28 feb 1710, i stället (…) brun häst med wita bakfötter, 10 år gammal, och nu gjör tienst. (Hade Håkan med sig den danska hästen hem?)
Ur generalmönstringsrulan 1714:
Håkan är corporal för Första Corporalslaget i Växjö kompani, Smålands kavalleri. Anteckning: Tillförne bewistat generalmönstring. Ingen annan kommentar.
Ingen generalmönstring åren 1715-1723
1724 års generalmönstring Smålands kavalleri. Håkan är försvunnen ur rullorna.
1727 husförhör. På Höghult Mellangård bodde Corp Håkan Öfverström med hustru Cathrina Ulfsax och tre döttrar. Cathrina var dotter till fru Margareta Enhörning på Höghult Norrgård, änka efter Zacharias Ulfsax som hade blivit mördad i sin säng i Tobolsk, där han satt som fånge efter Poltava.
1748 23 Feb blef Corporal Håkan Öfverström i Höghult död, war 60 åhr.
*****************
Eva Kornby Haddarp Näshult april 2020
Källor
- Jungenfelt, Karl: Sammanfattningar av ryttare och soldater i Näshults socken. Finns på nätet www.nashultshembygd.se under fliken Näshults historia
- Bodil E. B. Persson: Fältsjukorna och krigen i Skåne. Ur Historisk tidskrift för Skåne Halland och Blekinge. Nr 3 2002 (finns på nätet)
- Stille, Arthur, Kriget i Skåne 1709-1710, Stockholm 1903.