Vi presenterar Näshults tredje orgelbyggare Carl August Johansson, från Stora Häradssjögle.
Denna artikel är baserad på Wikipedias biografi, som i sin tur är baserad på en bok av Bernt Gustafson, Boaryd. Wikipedias biografi är granskad och godkänd av Bernt Gustafson, som också givit oss tillstånd att publicera materialet på vår hemsida.
Tore Hellström, Högsby, har läst och renskrivit (enligt egen utsago ”tolkat”, handstilen var kanske lite originell) C A Johanssons brev till Johannes Magnusson. Breven är insatta av mig i Wikipedias biografi i någorlunda korrekt kronologi.
Vi tackar Bernt och Tore för att vi fått använda deras material.
C A Johansson var kompanjon med den kände orgelbyggaren Johannes Magnusson i Nässja, Lemnhult. Denne kommer att presenteras i en egen artikel.
Carl August Johansson föddes 19 april 1824 i Stora Häradssjögle, Näshult sn. Hans föräldrar var Johannes Johannisson och Britta Stina Svensdotter, 41 år då C A föddes. Carl August var sina föräldrars sjunde barn. Johannes Johannisson ägde 5/8 av Höghults Mellangård, där han också var född. Familjen hade flyttat till Stora Häradssjögle 1822, där han ägde ¼ av gården. 1735-41 var de tillbaka i Höghults Mellangård, med sladdbarnet Carl August. De andra barnen hade flyttat ut.
Härifrån tar Wikipedia över. Bara en kommentar. Pappan må ha varit trosskusk, men han var också bonde på egen gård.
// Eva Kornby, Haddarp, Näshult februari 2013
Carl August Johansson (orgelbyggare)
Carl August Johansson, även kallad C A Johansson, Broaryd i Nöbbele socken i nuvarande Växjö kommun i Småland, född 1824, var en svensk orgelbyggare. Han avled 1899.
C A Johansson föddes i Näshults socken i Jönköpings län, son till en trosskusk. Ungefär 20 år tidigare hade det i samma socken fötts en person, orgelbyggaren Johannes Magnusson, som kom att ha stor betydelse för C A Johansson. Magnusson var en mångsysslare och hos honom fick C A Johansson tjänst på 1840-talet. Han fick mest ägna sig åt orgelbyggeri och blev tidigt en skicklig hantverkare. År 1848 blev han kompanjon med Magnusson då de bildade ett gemensamägt bolag för att tillverka kyrkorglar. De första orglarna levererades 1852 till kyrkorna i Kalvsvik och Arby.
1858 var det dags för orglarna i Ljuder och Ekeberga. C A Johansson skriver till Johannes Magnusson från Ljuder.
Herr Magnusson Ljuder 4/5 -58
Hjertligen tackar för hemma icke mindre för vänskapliga bemötandet och uppoffring för mig, jag stannar i största förbindelse härför, min resa till Ljuder har lyckligen slutats ehuru starkt regnväder, visserligen var ej behagligt att resa i men glädje att jorden blifver befruktad, tycks nu om värme intreffar att den snart uppskjuter sin sommarklädnad, i Lenhofda hälsade jag på hos kyrkoherde Ekbom inträffade så att Bruksförvaltare Grönberg var der, en utmärkt hyggelig karl som alldeles obekant bjuder han mig att stanna qvar hos sig öfver natten hvilket jag antog med största tacksamhet, vid framkomsten var vi tillräckligt genomblöta således skönt att träffa så goda Herrar. I Lenhofda var jag i kyrkan att se och höra dessa våra första orglar är alls ingen glädje. Jag blef mycket nedslagen, det värsta är intonationen, Bälgarna var temmeligen täta men knarrade mycke, äfven var jag inne i Ekeberga kyrka, jag tyckte att det kunde bära sig väl att sätta bälgarna i Tornfarstun jag anser att de der mår bäst då de blir inbyggda. Den stora förändring med läktaren faller församlingen mycke svårt, magnusson torde vara god uppge förslag till det billigare vid dess förändring och så fort görligt sändas till Bruksförvaltare Grönberg, han önskade det mycke och innan någon förändring med läktaren företages. Ritningen var ankummen, Angerstens ritning äger företräde framför den stadfästade församlingen vill häldre bygga efter Angestens, vilken dera av dessa blir arbete mer än efter förmodan, jag är trött efter resan och inskränker mig denna gång, hälsa mycke till omgifning Ida med flera magnusson först och sist från sin förbundne vänn
C A Johansson
Fram till 1861 kom bolaget att leverera ytterligare sex orglar. Under denna period då bolaget verkade levererade Magnusson själv ett antal orglar i eget namn.
Samarbetet med Magnusson började nog knaka i fogarna under 1860. Här är ett brev från Johansson till Magnusson. Brevet ger en levande bild av företagets vardag, med marknadsföring, bekymmer med kunder och råvaror. Den Organist Ahlstedt från Jämshög som nämns är en förfader till min kusin Curt A, på hans andra sida.
”Herr Magnusson
… Källan hvarur flutit uppsägelse av Bolaget torde behöfva rensas ty någon ådra måste finnas oren som så kan utkasta sitt slarf
Detta är en sak som endast rör Magnusson och mig, härom har vi en gång muntligen bestämt, å min sida Ryggas icke detta förr än jag bestämmer mig sjelf för att upphöra med orgelbyggandet , således bör icke någon annan i den saken råda eller infläta sina villomeningar skulle man fästa sig vid folkprat då vore mycket att säga men jag sätter det åsido.
Jag vet alltför väl att mången i hembygden afundas tadlar och belackar mig detta gör mig icke något, jag hoppas med Guds hjelp icke komma att falla dem till tyngd.
Grandin har varit här och vill komma med till Lenhofda, han kunde förestå det mästa blott vi lämnade honom säkra upplysningar, Hälleberga boarna lär nu vara belåtna yttrar Grandin, vore då väl om Lenhofda blefve detsamma, Näshults boarna må gärna slippa då de inte vet antaga det goda jemt, hur det går med Bälgarna kan jag ännu icke bestämt uppgifva jag förmodar icke annat än det går för sig
Tenngjutningen är nu för det mästa slutad, jag har nu tillskurit alltsammans utom Qvintadena Bas i Öfververket, Tennet står bi och blir något öfver, vad jag icke trodde ty här är en förfärlig mängd metallpipor, Metallen är ett mycke frestande arbete, Bröstet lider mycke däraf, mina ögon har nu återigen blifvit svaga, jag har mången gång under tillskärningen fått gå ifrån för att icke kunna se.
Svensson Daniel och Gustaf äro ännu qvar, jag ämnat göra småsaker till Nöbbeled såsom vinklar docker pumpeter m.m.
Nu har vi full vinter men i Julen var det fresteväder för alla orglar, denna kyrkan fuktar särdeles mycke ty här är alltid mycke folk.
En Organist Ahlstedt från Jemshög var här igår begärde att jag skulle resa dit för att se på orgeln därstädes och lemna ytrande om dess förbättrande, i Wäckelsång skall saken på Maj stämman avgöras, från Herlunda har jag icke afhört något.
Med hälsning och högaktning teknar
Allmunderyd den 18 fe 1860 CA Johansson”
År 1861 började en ny period för C A Johansson. Han gifte sig med Mariana Carolina Björngren, dotter till Johannes Björngren, präst i Almundsryd dit Johansson och Magnusson levererat en kyrkorgel samma år. År 1861 bröts även samarbetet mellan de båda orgelbyggarna som nu gick var sin väg. De nygifta paret Johansson bosatte sig i Nöbbele, först i Nöbbele skolhus och senare 1862 på lantbruksfastighet i Broaryd.
Trots att samarbetet mellan Magnusson och Johansson upphört stod de ändå i vänskaplig kontakt. Här är ett brev från Johansson til Magnusson, daterat 1864. Orgeln i Hovmantorp hade byggts 1862 av Johannes Holmqvist, Härlöv. C A Johansson skräder inte orden. Orgeln renoverades 1883 av C A Johansson.
”… för en tid sedan var jag och besåg Hofmantorps underverk, benämningen är riktig, det borde höra till forntidens orglar, benämning att slå orgel, Om vi sammankopplade 6 st Claver tror jag detta ej blifva tyngre, dessutom är det hela sammansatt besatt efter hans krokiga skalle och egenheter, stämmer ohjelpligt illa Ojemn intonation stemmorna med egna namn, ingen styrka oacktat verket eger 5 st Corstämmor hvilka ger 15 st piper till hvarje ton, facaden är Prydlig, synnerligast trädet väl arbetat, Rik på förgyllning och Ultramarinblått, förlåt hastigheten, om Gud vill kommer jag och min hustru att vid medsommartiden resa till hemorten, vi får då samspråka om hvarjehanda, många hälsningar till samteliga från tillgifne vännen
Broaryd den 19 april 1864 C A Johansson”
I Broaryd byggde han verkstad, troligen 1866, som mest sysselsattes 10 verkstadsarbetare. Fram till i början av 1880-talet tillverkades i snitt 1,5 orgel per år. Då hade totalt 25 orglar tillverkats. Under 1882 finns två orgelleveranser noterade, (Virserum och Löt)) och 1883 en, (Hovmantorp, reparation). Därefter tog det 4 år innan någon ny noterades.
Redan då renoveringen av orgeln i Hovmantorp utfördes hade familjen C A Johansson flyttat just till Hovmantorp, möjligen 1882. Rörelsen i Broaryd övertogs av C A Linnér. Johanssons verksamhet drevs nu på betydligt lägre nivå än i Broaryd. Bortsett från orgeln i Hovmantorp kyrka finns endast 3 kyrkorglar noterade under hela hans tid i Hovmantorp. Stor del av verksamheten bestod av renoveringsarbeten. En hel del pengar måste ha genererats eftersom sonen Josef kunde studera teologi i Uppsala och dottern Elisabeth studera till lärarinna i Vetlanda. De fyra andra döttrarna arbetade i hushåll. Sonen Josef tillträdde 1894 en prästtjänst i Lannaskede i Jönköpings län. Dit flyttade föräldrarna 1898 och där avled de båda 1899. Hela familjen ligger begravd på Lannaskede kyrkogård. Ingen av de sex barnen hade gift sig, de bar alla efternamnet Carler.
Bland de av C A Johanssons orglar som fortfarande är ganska välbevarade kan nämnas orgeln i kapellet vid Sankt Sigfrids sjukhus i Växjö, orgeln i Bräkne-Hoby i Blekinge och orgeln i Bredsättra kyrka på Öland. Övriga orglar är antingen helt eller till ganska stora delar ersatta.
Orgelbyggen
Källor:
1. Bernt Gustafson, Nöbbele Hembygdsförening: Orgelbyggaren i Broaryd, Häfte, 2007.
2. Sammanfattningen av Bernt Gustafsons bok på Wikipedia.
3. http://hem.passagen.se/birgpet/orglarkronoberg_h-h.html Om orgeln i Hovmantorp, nämnd i brev 1864