Johannes Magnussons psalmpositiv

En av våra mer namnkunniga sockenbor, orgelbyggaren Johannes Magnusson, sedermera bosatt i Lemnhults socken, dyker upp i hävderna i många olika sammanhang. Här nedan är en insändare vari prisas nyttigheten av Magnussons psalmpositiv. Den särskilda finessen som består i att en liten pinne pekar på en målad not, motsvarande den ton som spelas, är ny för mig. Finns det någon som kan förklara hur detta går till?

//Eva Kornby, Haddarp, Näshult mars 2014-03-21

 

Följande notis stod att läsa i tidningen ”Kalmar” i oktober 1872.

Korrespondens till ”Kalmar”

Fagerhult 7 oktober 1872

En åldrig hemmansägare och orgelbyggare (Johan Magnusson i Herra Nässja, och Lemnhults socken) fortjenar en wiss uppmärksamhet. Denne man har helt och hållet genom sjelfbildning bragt sig upp till en bland allmogen sällspord konstfärdighet, ithy att han till flere kyrkor både inom och utom länet förfärdigadt af kännare godkända orgelwerk. Då han för 20 år sedan erhöll en då utkommen swensk öfwersättning af Topfers anvisning till orgelbyggnad, yttrade den redan då grånade konstnären: hade jag haft dessa anwisningar för 20 år sedan, så skulle jag haft en mindre mängd grå hår på mitt hufwud. Såsom en owanlighet må meddelas, att Magnusson, som icke studerat, tillika med sin måg, för att kunna få widare upplysningar i orgelbyggeriet, studerade tysk grammatik och med tillhjelp af denna och lexikon kommit att inhemta sakkännedom af Töpfers icke öfwersatta större werk på tyska. Bland hans konstwerk befinnas flera slags positiver med sinnrik mekanik. Bland dessa har han uppfunnit ett, som skall komma wäl till pass för hwarje folkskola och hwarom hr direktör Lönngren i Wexiö ut- färdat följande Intyg:

Herr orgelbyggaren J. Magnusson har för mig förewisat ett av honom construeradt “psalmpositiv” och begärt mitt yttrande öfwer fördelen och anwändbarheten wid sångunderwisningen af det ifrågawarande instrumentet. Psalmpositivet har olika walsar på hwilka finnes tillsammans psalmmelodier, hwilka låta utföra sig genom wefwens omwändning, hwarjemte å instrumentets frånsida finnes en list, hwarå noterna äro målade, Wid wefwens omwridning framkomma genom en särskild mekanik pinnar, hwilka peka på den ljudande tonens motsvarande not å notplanet. Instrumentet är således på ett ganska sinnrikt sätt inrättadt. Angående dess anwändbarhet wid sångunderwisningen, anser jag, att efter denna princip konstruerade instrument äro af anwändbarhet i skolor, der läraren är i musik mindre kunnig och i detta fall gagneligt för att bibringa barnen en efter wår antagna koralbok korrekt koralsång äfwensom till öfning och uppbyggelse i hemmen. Genom att der begagna ett sådant instrument torde koralsången förbättras, emedan psalmernas melodier pläga synnerligen på landet mer eller mindre förwridas till men för en god samsång i kyrkan. Förmånligare hade måhända warit, om instrumentet stått i 8 fots tonhöjd i stället för 4 fots.

Detta warder som min enskilda åsikt intygadt:

Wexiö d. 15 ang. 1872. Knut Lönngren. Domkyrko-orgelnist samt associerad ledamot af Musikal. Akademien.

Konstwerket förewisades sistlidet år i Lund och lärer der wid exposition wunnit allmänt bifall, ehuru man saknade medel till konstnärens belöning. Den bästa belöning för den anspråkslöse mannen wore, om folkskolorna till ledning för kyrkomelodiernas inlärande upptogo hans uppfinning till allmänt begagnande för inlärande af omkring 70 olika psalmmelodier, som positivet spelar. Ett nitisk rektor wid ett folkskollärareseminarium har redan beställt ett dylikt positiv, som med wacker ställning kan erhållas för 50 a 60 rdr och hwarå beställning kan göras, dels genom adr.: orgelbyggaren Johan Magnusson, Näshult, Herra Nässja, dels genom kyrkoherden C. P. Borg i Näshult, eller kyrkoherden D. G, Pontén, Hwetlanda, Korsberga, eller kyrkoh, I. W. Sjögren, Wexiö, Asheda.

 

(Signerat Dixi)