Lärare i Näshult 1837-1910

Införandet av en lagstadgad skola i Sverige

Genom Kungl. Maj:ts nådiga stadga av den 18 juni 1842 infördes den lagstadgade svenska folkskolan i landet. Enligt denna skulle det i varje stadsförsamling och varje socken på landet finnas minst en, helst fast, skola med godkänd lärare. Efter 1842 förnyas stadgan åren 1882 och 1897.

De läroplaner som tillkommer under denna period kallas normalplaner och utfärdades 1878, 1889 och 1900. Enligt 1878 års normalplan blev Folkskolan 6-årig och indelades i småskolan och egentliga folkskolan.

Småskolan var 2-årig. Undervisningen ombesörjdes av en småskollärarinna med en kortare utbildning. Den egentliga folkskolan var 4-årig. Undervisningen ombesörjdes av en vid folkskoleseminarium utbildad lärare eller lärarinna. Seminarieutbildningen hade tidigare varit 3-årig men blev nu 4-årig. Folkskolorna var öppna för såväl flickor som pojkar. (citerat ur www.lärarnashistoria.se)

År 1842 infördes folkskolan med en dispenstid på fem år för att ge socknarna möjlighet att inrätta skolor och anställa lärare. I praktiken visade det sig omöjligt att få det hela att fungera. Först 1850 var folkskolor allmänt inrättade, förutom i några av de nordligaste socknarna. 1853 medgavs avlägsna byar möjlighet att inrätta provisoriska skolor utan behöriga lärare, under förutsättning att dessa lärare godkänts av socknens pastor. Någon läsundervisning fanns från början inte i folkskolan, utan eleverna förutsattes ha fått den grundläggande undervisningen i hemmen. Det visade sig dock inte fungera, utan de flesta elever som kom till skolan hade inte de erforderliga kunskaperna. Därför infördes 1858 småskolan, som med 1882 års folkskoleplan blev tvåårig. 1919 samordnades småskola och folkskola helt.I början var den pedagogiska metod som användes växelundervisning där äldre elever utbildade de yngre medan läraren hade en mer övervakande roll. (Wikipedia).

Utbildning i Näshult

Även på 1700-talet fick barn, kanske särskilt pojkar, lära sig läsa, skriva och räkna. Det finns ganska gott om bondsöner från socknen som så småningom blev präster och/eller lärare. Att prästernas barn utbildades är kanske naturligt men även Näshults bönder skickade sina barn till Växjö och skolan där. Prästen i församlingen Steno Wikbom skrev till och med en lärobok i matematik i mitten på 1700-talet. Han skrev ner den i en gammal husförhörsbok. Den ska närmare presenteras i en särskild artikel, om utifall jag kan reda ut vad det står.

De första lärarna

Den första barnskolan i Näshult inrättades 1837. Organisten Lindgren åtog sig undervisningen. Vi vet inte var skolundervisningen bedrevs i socknen, kanske ambulerade Lindgren mellan flera ställen. Sockenstugan byggdes inte förrän 1855, så skolan måste ha bedrivits någon annanstans.

Anders Lindgren

Organisten och skolläraren Anders Jeremiasson Lindgren föddes 15/9 1802 i Ödmundetorps rusthåll, son till Jeremias Germundsson och Stina Karlsdotter.

Någon gång under åren 1817-21 blev Anders orgelnist och klockare, yrket är ditskrivet efter första anteckningen och hans nya efternamn Lindgren också skrivet efteråt med ny handstil och annan penna. I den tidigare hfh finns en anteckning ”ad nutt”, som jag inte kan tyda. Hans morfar som bodde i Torp, Lemnhults socken, hette Anders Lindgren och var kyrkvärd, så det är väl antagligt att Anders valde sitt nya efternamn efter morfar.

Anders Lindgren gifte sig med Lena Lisa Isaksdotter i Prestorp Westergården. De bosatte sig på hustruns föräldragård.

Det är möjligt att Lindgren redan före 1837 hade bedrivit en slags skola, på eget initiativ, Näshults första friskola! Kyrkoherden i Stenberga Johan Tellander fick nog sin första undervisning hos Lindgren, någon gång 1831 (se artikel).

Lindgren hade nog inte någon formell utbildning som lärare. Hans efterträdare JP Svensson bodde hemma hos Lindgren som elev, så antagligen hade Lindgren gått samma väg, även om jag inte kunnat hitta någon antydan om var han i så fall utbildats. Lindgren var klockare och orgelnist och uppgiften som klockare var mer omfattande än titeln antyder.

En klockare var vid kyrka anställd, prästerskapet underordnad befattningshavare, urspr. med huvuduppgift att hava vård om kyrkklockorna o. ombesörja klockringningen, sedermera med mångahanda uppgifter som skiftat under tidernas lopp o. av vilka största delen (om än i stor utsträckning enligt gamla aldrig upphävda bestämmelser formelit alltjämt förbundna med befattningen) numera äro fördelade på kyrksångare, (småo. folk)skollärare, kyrkvaktare (kyrkvaktmästare), ringare m. m. (klockarbefattningen numera vanl. förenad med kyrksångar- l. organistbefattning l. med bådadera, på landsbygden därjämte oftast med folkskollärartjänst) (SAOB)

I detta sammanhang kan jag inte undanhålla er en annons i Post och Inrikes Tidningar, skriven av den myndige prosten i Korsberga Jon Danielsson, bördig från Idanäs (se artikel) . Det ger en bra bild av förutsättningarna för lärarna på den tiden (1831).

Förenade organist- och klockaretjensten i Korsberga, af Wexiös stift, har genom dödsfall blifvit ledig. Mer eller mindre skicklige Speculanter på sysslan finnas i och omkring Församlingen; dock göres mest afseende på den som bewisar sig äga säker kunskap om Wexelunderwisnings-Metoden, emedan en blifwande Organist och Klockare måste förstå att, efter denna Metod undervisa Församlingens Barn, hwarigenom hans Lön, genom en af enskild Man anordnad Fond, ökes med 20 R:er B:o, utom hvad för Barnen, efter accord, betalas. Här finnes intet Boställe, och den egentliga Lönen är medelmåttig. Skicklige sökande äga, inom 90 dagar från den dag, då denna annonce finnes införd i Post- och Inrikes Tidningar, sina egna ansökningar, med fullständiga bilagor, inlämnas till undertecknad. Wexiö och Korsberga d 7 dec 1831,

Jon Danielsson
Pr & P

 Johan Svensson

Anders Lindgrens efterträdare hette Johan Peter Svensson, folkskollärare, född 25 jan 1826 i Norra Ekagård, Näshult, (föräldrar Sven Petersson och Stina Persdotter, småbrukare).

Som 11-åring bodde Johan Peter hos Anders Lindgren och kallas ”elev” i husförhören. Lindgren hade ytterligare en elev, Anders Peter Strand, född 1819 9/9, i Rödsjönäs, son till sockenskräddaren Carl Strand. Han flyttade till Gettinge tillsammans med familjen 1840.

1850 hade Johan Peter blivit ”Orgelnist kantor och skollär här i Näshult”. Han bodde då fortfarande hos Lindgren.

1852 flyttade han upp till Serarp Norregård. Prästens anteckning: ”Lärare vid socknens folkskola, orgelnist och (???)”.

Johan Peter bodde 1852-1853 som hyresgäst i Serarp Norrgård hos Jonas Magnusson. Prästen har antecknat ”Folkskollärare i församlingen till 1 maj el aug 1853.” Han var ensamstående. Johan Peter flyttade till Åby 1853.

Alla uppgifter om Johan Peter tagna ur husförhörsboken för Näshult.

De första lärarnas inflytande

Vi vet väldigt lite om Lindgren och Svensson som personer. Ett enda litet tecken har jag hittat, nämligen anteckningar om pojkar från socknen som valt läraryrket. Det är väl inte orimligt att tänka sig att Lindgren och Svensson inspirerade och utbildade dem.

Här är utdrag från Utflyttningslängderna.

1856 utflyttade skollärarklockare Göran Petersson från Svartarp till Borgholm
1856 utflyttade skollärare Frans Johan Gunér från Rödsjöholm till Hvalinge?
1857 utflyttade organistkandidaten Carl Otto Gunér p 110 till Wirestad. God frejd
1858 utflyttade orgelnistkandidaten Claes Wilhelm Lindgren till Stockholm

 Härtill kommer Lindgrens två elever Svensson och Strand.

Även Lindgrens dotter Matilda Lindgrens son Klas Emil Svensson blev lärare, dock inte här i Näshult. Han var f ö bror med Johan Melker Lindgren, St Häradssjögle, som många fortfarande minns här i socknen. Även Johan Melkers dotter Gunhild Eva Matilda blev småskolelärarinna.

13 juli 1864 får skollärareleven Carl Johan Cronholm rätt att själv uppbära 25 öre av varje ¼ dels hemman för att kunna fortsätta sina studier. Den 23 juli 1865 får han låna 100 rd med borgen av organisten Lund, men borgen nekas av en del församlingsbor men 10 personer iklädde sig då borgensansvar. (kommunalstämmoprotokollet). Carl Johan blev så småningom skollärare, men inte i Näshult.

Läraryrket mognar

Johannes Hamnell

1854 valdes J Hamnell till folkskollärare efter J.P. Svensson. Lindgren och Svensson hade ju bott på Lindgrens gård, så först när Hamnell flyttade hit behövdes ett boställe för läraren. Församlingen beslöt därför 1855 att bygga en ny sockenstuga, som även skulle inrymma bostad åt folkskollärare.

Hamnell var född 28 okt 1833 i Ormesberga som son till Erland Hamnell och hustru Sara Nilsdotter i Sandsjö. Enligt en utredning på Anbytarforum var Johannes antagligen del av släkten Baaz, som på 1500-talet hade en del höga poster, en bror var överståthållare i Stockholm, en bror var ärkebiskop och den tredje brodern kommendant och landshövding i Kalmar. Den sistnämndes barnbarn hette Anders Leijonhielm, var näshultsbo och förekommer i en artikel på denna sida.

Enligt Ormesberga hfh 1846-1855 sid 197 flyttade Johannes 1854 direkt från hemmet i Nyborg till Näshult. Han gifte sig med Lovisa Larsdotter, född 1831, i juni 1855 och det var inte helt utan mostånd. Vi citerar ur vigselboken: ”Folkskolläraren härstädes Johan Hamnell och pigan Lovisa Larsdotter från Kejsarekulla Norregård. Lovisa har sin broders och förmyndares (för henne henne och hennes bror) skriftliga bifall och har modern äfven styrkt sig hafva om saken rådfört sig med dess mågar, som äro av olika mening med hvarandra.” Det framgår inte vad den ene mågen hade emot skolläraren, han var ju av fin familj.

Hamnells bodde till en början i Råsa men flyttade 1857 till Skolhuset, som då var nybyggt.

1860 utflyttade folkskolläraren F Hamnell till Ålhem med hustru och barn och piga.

Fredrik A Wikell

1860 flyttade ungkarlen Fredrik A Wikell, född 18 april 1831 i Lemnhult, in i nuvarande Sockenstugan. Hans far hette Eric Zachariasson Wickell, och hade varit först dräng och sedan arrendator på Gerekulla i Lemnhult. Han dog redan 1 juli 1832, när Fredrik bara var drygt ett år gammal och efterlämnade sonen och hustrun Helena Christina Lindberg. Hustrun var vid mannens frånfälle gravid och födde 12/1 1833 sonen Erik Rickard Wickell. Hon flyttade till backstugan Smedängen under Gerekulla. 1837 har prästen vid Fredrik antecknat ”vanför”, vilket antagligen hänsyftar på att han var lam i ena handen. Familjen bodde omkring 1850 mest i Galtabäck i Nottebäck. 1856 vistades Helena Christina fortfarande i Nottebäck, men var skriven i Smedängen. Hur Helena Christina klarade livhanken efter mannens död och på egen hand lyckades uppfostra två pojkar, begriper jag inte.

Vi den här tiden hade folkskolelärarseminarierna kommit igång, så kanske Wikell utbildades där. Han kunde ju inte gå den vanliga vägen som orgelnist och klockare, på grund av sin hand. Jon Danielsson från Idanäs var pastor för Korsberga och Nottebäck, kanske han hjälpte Helena Christina och Wikell på vägen.

I Sockenstugan i Näshult saknade Wikell inte sällskap. I huset bodde också tre pigor, en Stina Jonasdotter från Lenhovda samt en dotter till soldaten Carl Besk, Lena Carlsdotter Besk, som var nästan blind och i fattighuset.

Wikell gifte sig 1861 med sin första hustru Sara Kristina Bellman från Sissehult, Åseda, född 26/9 1827, som dog 1869 av hjertkramp, (se Kvinnornas klädedräkt kring 1870).

Han gifte om sig 29/9 1870 med Hilda Sofia Petersen från Bexheda och fick två små flickor, Hilda Kristina Katarina, f 1871, och Alma Emilia, f 1873 och död 1876. Även organisten/klockaren Blomberg bodde i huset, med hustru Ingrid Maria och hustruns dotter Emma Elise, då omkring 20 år gammal.

1871 -1875 bodde Wikell i Skol- och Sockenhuset. Enligt Bäckman pensionerades han 1892. Han dog 1897. Han hade köpt 1/8 mantal Överåkra och flyttade dit 2/11 1880. Han bodde där med hustrun Hilda Sofia och dottern Hilda Kristina som 1892 emigrerade till Amerika. Hilda Sofia levde än 1900.

Wiktor Åstrand har beskrivit sin skolgång med Wickell som lärare, se artikel Åstrand.

Roy Johansson har följande att säga om Wikell:

Den förste läraren hette August Vikell och bodde i Överåkra, varifrån han gick var dag när skolan hölls i Häradssjögle. Han var mycket sträng och en pojke från Kejsarekulla slog han fordärvad, men därefter blev han betydligt beskedligare. Han var förlamad i den ena handen. Vikell dog 1895 och efter honom kom det en nyutexaminerad larare som hette Alfred Svensson och då ändrades förhållandena i skolundervisningen betydligt.

 Tyvärr har jag inte hittat Alfred Svensson någonstans.

När Wickell till folkskollärare tillträdde som folkskollärare 1860, behöll Lindgren sin tjänst som organist ända till 1869. Då blev det svårt att ersätta honom. Det var nämligen stadgat att organisten måste ha folkskollärarexamen, men eftersom det redan fanns en folkskollärare i byn blev lönen för enbart organisttjänsten för liten för någon att leva på. Tillträdande organist fick ej heller någon nytta av sin examen, vilket också gjorde det svårt att hitta någon som var hågad att ta tjänsten. Så småningom kom organisten Blomberg, som fick en rimlig lön för sin tjänst.

Genom kungl. Kungörelse den 11 december 1863 stadgades att folkskollärarlönen ej fick understiga 400 rd. Som väckt förslag om inrättandet av småskola av stämman blivit avslaget beslöts dock att i stället höja folkskollärarens lön med 50 rd utöver stadgat belopp, för att härmed uppmuntra läraren att driva undervisningen än mer framåt.

1892 på egen begäran och efter uppnådd penisonsålder erhöll Wikell avsked och till hans efterträdare valde sedan församlingen Karl Ågren varvid skollärar- och organisttjänsten förenades så att det provisorium som med avseende på den senare ägt rum i flera år försvann.

Carl Ågren

Ågren var näste skollärare.. Han var född i Ljung i Östergötland 20/9 1868, gifte sig 1894 med Selma Sofia Andersson, född 1871 i Ringarum. De hade tre barn. Skollärarexamen i Linköping 22/5 1889, orgelnist 1892 dito, ord vald april 1893, tillträdde juli 1893. Han var organist, klockare och skollärare. År 1899 fick han en tjänst som lärare i Lista i Södermanland som han tillträdde år 1900.

Arvid Engqvist

Arvid Edvard Engqvist, född 4/2 1872 i Bäckseda, flyttade hit från Räpplinge år 1900 och tog över efter Ågren. Han hade tagit sin dubbla examen i Växjö. Han fick en tjänst i Skede och flyttade 1907.

Johan Gylling

Han efterträddes i sin tur av Johan August Arvid Gylling, ”org, klock o skoll”, född 12/7 1882 i Lemnhult. Han flyttade hit 1907 och gifte sig 1908. Examen i Linköping 1898. Han flyttade till Lemnhult 1910.

Erik Jonsson

Nästa ”org klock skoll” hette Erik Gustaf Sigfrid Jonsson, född 14/5 1882 i Bellö. Han hade avlagt examen i Linköping och fick en ordinarie tjänst här i Näshult 1910.

Alma Nilsson

1930 års folkräkning upptar Alma Bernardina Nilsson, född i Fjelie, utanför Lund. Hon var organist och folkskollärare. Hon skrev också den visa som Bertil Lind sjunger i (artikel). Dessutom var hon tillsammans med småskollärarinnan Alma Karlsson drivande i byns simsällskap.

Småskolan

Församlingen beslöt 1870 att inrätta småskola.

Emma Karlsson

Den mest kända småskollärarinnan på 1800-talet i Näshult hette Emma Sofia Karlsson, född 1856 i Lemnhult. Hon bodde 1880 och även 1890 hemma hos sina föräldrar i Beskvarn, tillsammans med två bröder. 1890 hade bröderna flyttat ut och i stället hade man ett fosterbarn, Lydia Sofia Johansdotter. 1900 var situationen oförändrad men 1910 var Emma Sofia ensam kvar. Hon bodde fortfarande i Beskvarn, men nu var hon f.d. småskollärarinna. (folkräkningen). Enligt 1830 års folkräkning levde hon fortfarande.

Roy Johansson berättar historien om Skol-Emma:

I Beskvarn bodde Karl Adrian Magnusson, född 1815 i Stenberga, och Lena Lisa Pettersdotter, född 1819 i Lemnhult.

Dottern Emma Sofia lärde till småskolelärarinna och tog examen i Vetlanda 1875. Den 1 mars 1876 blev hon anställd som småskolelärarinna i socknen. Hennes far steg upp på sockenstämman och sa att hans dotter tog det för 75 kronor om året och då så blev hon antagen istället för den gamla lärarinnan. Men då grät den gamla lärarinnan som hette Vilhelmina. Småskolan hölls sex veckor i varje rote i socknen varje år.

 SkolEmma, som hon kallades, pensionerades 1904 och då fick hon en årlig pension av 115 kronor. Hon dog 1946, 90 år gammal..

Den gråtande gamla lärarinnan har inte dykt upp någon annanstans. Vem kan det ha varit? Om hon fortfarande bodde i socknen 1880 kan hon ha varit en av följande: Augusta Wilhelmina Löfgren, og, född 1849 i Näshult, inhyseshjon tillsammans med pappa fattighjonet i Götestorp; Wilhelmina Gustava Strand, född 1841 ogift, boende i Fogelkulla med mamma och pappa. Tjugo år senare bor Wilhelminga Gustava Strand i Stenberga och har nio barn.

Det fanns ytterligare två Wilhelmina, födda 1838 och 1846, en var min farfarsmor och hon var inte lärarinna, en var gift med tre barn och en osannolik kandidat.

Kan någon identifiera Wilhelmina?

Hilda Svensson

Skol-Emmas efterträdare hette Hilda Kristina Josefina Svensson, född 7/12 1860 i Vetlanda. Hon flyttade hit 1904.

Carl Kindberg

Samtidigt med Skol-Emma fanns det en manlig småskollärare i socknen. Han hette Carl Kindberg, född 1850, och flyttade från socknen 1886. Han blev så småningom stationsskrivare i Nässjö.

Alma Karlsson

Den andra småskollärarinnan hette Alma Fredrika Kristina Karlsson, född 1892 i Stenberga. Både min pappa och jag hade henne som lärarinna i första klass. Alma hade tyvärr inte hamnat på rätt plats i livet. Hon var sträng och det hände att hon tog till pekpinnen. Jag minns att en lektion var så tråkig att jag somnade i bänken och då var hon där och smällde till med pekpinnen. Liknande historier har berättats av andra av hennes elever. Det sägs att när hon blev sjuk och inte kunde undervisa hurrade barnen i klassen.

1900-talets lärare

Jag vet inte mycket om 1900-talets lärare. Kanske mina läsare kan bidra med historier om dem?

Finansieringen av skolorna på 1800-talet, enligt kommunalstämmoprotokoll

1844 beslöts anordna flyttande folkskola på tre stationer (vilka då?) Lärarens lön bestämdes till 8 tunnor spannmål, hälften råg och hälften korn, 53 riksdaler 16 skilling kontant samt såsom ersättning för kofoder 13 riksdaler 16 skilling.

26 oktober 1864 fastslogs budget för fattigreglering kommande år. Av en omsättning på 670 riksdaler avsattes 40 riksdaler till skolbarn. Magnusson fick 300 rd för orgeln (k stämma)

1869 25 mars beslöts att reparationerna på Södra Skolhuset skola ordentligt efter auktions protokollet fullgöras innan betalningen för desamma utgives.

1874 1 februari Som hittills varit brukligt att de i skolan varande fattiga barn skullat erhålla litet förplägnad dagligen under skolgången altså finner församlingen för gott att dermed upphöra och det i stället lemna de behövande litet säd och penningar till underlättande av deras behover vilket uppdrages att skollärare Wikell samt ordföranden i kommunalnämnden att detta efter besta övertygelse fördela.

1878 6 maj. Budget för 1879. Omsättning 1210 kronor. Rest å Wikells lön för 1878, 200 kr. Småskollärarinnans lön 100 kr. Barnmorskan 100 kr (bidrag 55 kr från hemmansägare).

Slutord

I andra artiklar på vår hemsida finns några skolbarns minnen av sin skoltid. Vi skulle mycket gärna vilja läsa fler berättelser, så om du gick i skolan i Näshult, skriv ner några ord om dina upplevelser. Det behöver inte vara så mycket eller så omfattande, men alla pusselbitar hjälper till att ge en bild av den här delen av vår sockens historia.

 

// Eva Kornby, Haddarp, Näshult, mars 2014

 

Källor

  • Bäckman, August: Forntid och Nutid, Jönköping 1916
  • Johansson, Roy: Torp och Backstugor i Näshults socken
  • Kyrkoböcker från flera socknar
  • Kommunalstämmoprotokollen från Näshults kommun, nedskrivna av Roy Johansson
  • www.lärarnashistoria.se
  • Digitaliserade svenska dagstidningar (Jon Danielssons annons)
  • Wikipedia om folkskolan i Sverige
  • Anbytarforum