Ägare till gården Horseryd, Näshults socken

Ca 1000 (+/-150 år)

Haroker bröt marken. Hors är genitivformen av det fornsvenska mansnamnet Haroker och ryd betyder röjning. Så den förste innehavaren var en man vid namn Harok eller Haroker. Hans namn har stavats på en mängd olika sätt, men detta lär vara ursprunget. (Jungenfelt s 56). Nyligen (2014) lyckades man tolka graffitin som vikingar klottrat på bronslejonet i Venedig och där förekom mansnamnet Horse, så den förste ägaren kan ha hetat Horse. Det finns ju också två män i folkvandringstider i England som hette Horsa och Hengist, så namnet Horse förekom.

1350-

De tidigaste uppgifterna av ägare till Horseryd är från 1300-talet. Då kan Horseryd bestått av flera gårdar (Jungenfelt, s 31) men de kommer här att behandlas som en.

Germund Bruddeson bytte 1358-06-21 bort Horseryd, som f ö ägdes av hans hustru, till ”hederlig man Nils Uddsson”. Han fick fasta (dvs lagfart) på egendomen redan 1357, vilket är lite märkligt enligt vårt sätt att se. Nils Uddson och hustrun Ingeborg Erengisledotter bodde i Älghult. De ägde en mängd gårdar i trakten och Nils Uddsson var en allmänt betrodd person. Han var väpnare och syssloman hos riddaren Nils Dannes och biträdde denne med förvaltningen av Värend. Han samlade också in markgäld för Nils Turesson Bielkes räkning. Nils och Ingeborgs dotter var gift med en häradshövding och hade tre barn, som ärvde deras gårdar. Horseryd ärvdes av deras barn och barnbarn. En dotterdotter var gift med Birger Trolle den äldre och på det viset kom Horseryd att ägas av släkten Trolle. (Uppgifterna från Jungenfelt, s 32)

Före 1505

Arvid Trolle (död 1505), lagman i Östergötland, var sin tids störste private jordägare i Norden, och ägde närmare 1 000 gårdar i Sverige. Inom Näshults socken ägde Arvid Trolle (död 1505) ej mindre än sju frälsehemman. Ekagårds Norrgård, en gård i Horseryd (Hörningxryd), Kejsarekulla, Prästorp, Pukarp, och Svartarp. (Almquist)

1562-1591

1562 tillhörde dessa gårdar Göksholmsgodsets utfrälse. Göksholms slott ligger uppe vid Hjälmaren och är mest känt för att frihetskämpen Engelbrekt blev ihjälslagen där. Göksholm ägdes åtminstone från 1320 av släkten Natt och Dag. Riksrådet Johan Åkessons (Natt och Dag) dog 1565 och då ingick Horseryd i Göksholmsgodsets utfrälse. Efter Johan Åkessons bortgång disponerades Horseryd av hans änka Margareta Axelsdotter (Bielke). Hon dog 1591.

1591-1599

Johan Åkessons och Margareta Axelsdotters dotter Ingeborg Johansdotter Natt och Dag gifte sig med Jöran Nilsson Posse. Han gjorde sig till ovän med kungen som 1599 till straff drog in hans tillgångar till kronan, inklusive gårdarna Horseryd och Kejsarekulla.

Jöran Nilsson Posse, var en svensk krigare. Son till häradshövdingen och befallningsmannen på Älvsborg Nils Axelsson Posse till Gammelstorp och Säby samt Anna Matsdotter Kagg. 1591 omnämns Posse som slottsloven på Narva slott, och senare som ryttmästare vid Västgöta kavalleri. Genom sin nit för evangeliska läran råkade han i onåd hos Sigismund och höll sig i flera år troget till hertig Carl, men dennes egenmäktiga handlingar fick honom att sluta sig till Sigismund. 1598 ställde Posse till oroligheter i Västergötland och hindrade adeln där att infinna sig vid det av hertigen sammankallade mötet i Vadstena. I slaget vid Stångebro deltog han på kungen sida i spetsen för Västgöta ryttare. Efter slaget förliktes han med hertig Karl, men en förolämpning ifrån kungens gunstling Axel Stensson Leijonhufvud skall ha sårat honom så att han 1603 valde att bryta med kung Karl och överflytta till Polen. (Wikipedia)

1599-1606

Den egendom, inklusive Horseryd, som kungen hade tagit ifrån Jöran Nilsson, övergick till William Ogilvy av Balgaij. Han var skotte, gick i svensk tjänst och dog 1606. Han var gift första gången med Elizabeth Langlands, dotter till Patrick Patrickson Langlands och Janet, dotter till Sir William Scott of Craighall, som för övrigt var anfader till äventyrsförfattaren Sir Walter Scott. Williams far var Andrew Ogilvie av Balgally. Williams mor var Besseta Jamesdotter Monorgund de Eodem. William gifte sig andra gången med Barbara Kinnaird. Enligt uppgift i ”The Kinnaird Family” hade William mördat sin morbror, Patric Kinnaird, vilket kan ha bidragit till att han gick i svensk tjänst.

1606- ?

Enligt 1607 års frälselängd innehades Horseryd av William Ogilvies änka Barbara Kinnaird. Barbara Kinnaird var syster till Robert Kinnaird, som 1609 samlade ihop 200 man åt den svenske kung Karl IX. I det sällskapet fanns Samuel Cockburn, som gifte sig med Barbara efter Williams död. Cockburn var befälhavare för sju trupper soldater och två trupper kavalleri. Han ledde dem i den framgångsrika attacken mot Novgorod 1611. Som tack fick han en herrgård i Finland, där han bodde med Barbara fram till 1621, när han återgick i tjänst och dog av feber samma år. Han är begravd i Åbo under en magnifik gravsten.

Belägringen av Novgorod var en del av det Ingermanländska kriget mellan Sverige och Ryssland som pågick mellan 1610 och 1617. Det kan betraktas som en del av Stora Oredan, känt bl.a. för försöket att sätta en svensk hertig på den ryska tsartronen. Det slutade med stora landvinster för Sverige i freden i Stolbova och var en av grunderna till bildandet av svenska stormaktstiden.

– 1652-1688

Under en period fram till 1652 ägdes Horseryd av Bengt Bagge av Berga (1594 (troligare 1590)-1660. Han var son till Erik Bagge av Berga, och dennes polska hustru Poletta von Zijlen. Poletta blev besoven av Johan Larsson Sparre år 1585 (barn fött 1585/1586), sedermera 1586 blev hon bortgift med lågfrälsemannen, hovjunkern, Erik Bengtsson [Bagge af Berga]. Polettas släkt ville ej ingå någon förlikning med Johan Larsson Sparre utan hotade att stå honom efter livet, varför han den 14 mars 1586 fick konung Johan III:s skyddsbrev emot dem. Sparre var vid den tidpunkten förlovad med dottern till den mäktige Per Brahe d.ä. (Anbytarforum). Efter Erik Bagges död hade Poletta ett förhållande med Ulf Persson Halvhjort av Flishult, så hon måste långt upp i åren varit eftertraktad.

Både Sparre och Erik Bagges far Bengt Bagge blev avrättade för brott mot kungen. Det var bistra tider.

Bengt Bagge av Berga (1594-1660), blev landshövding i Jönköpings och Kronobergs län.

1652-1688

1652 sålde Bengt Bagge Horseryd till Per Ulfsax.

Per Ulfsax (född 1619 d. före 8/6 1688 enligt annan uppgift 1690) föddes på Holma i Lemnhults socken och dog även där. Han gifte sig med Brita Sabelskjöld omkring 1641 och fick sonen Anders som dog 1677. Brita Sabelskjöld dog 1676. Enligt Almquist ska Per Ulfsax ha gift om sig med Anna Armsköld och fått två döttrar, Maria Elisabeth och Brita Catharina (född 1679 död 1722). Detta har inte kunnat bekräftas. Som en kuriositet kan nämnas att Anna Armsköld var släkt med Greta Garbo, eller kanske snarare tvärtom.

1710-1722

Enligt Almquist skulle Per Ulfsax´ änka Anna Armsköld på 1710-talet fördelat Horseryd mellan döttrarna Maria Elisabeth och Brita Catharina Ulfsax.

Brita Catharina äktade 1712 löjtnant Lars Gabriel Forsmark (levde 1726) i hans första gifte. I ”Officersbiografier vid Kalmar regemente” kan man bl.a läsa om Lars Gabriel Forsmark att han deltog i slaget vid Helsingborg 1710. Han fick avsked 1717 på grund av att Sten Arvidsson Sture tyckte han var “begiven på fylleri och oduglig officer”. Komministern i Stenberga Karl Fredrik Forsmark var son till Lars Gabriel Forsmark, okänt i vilket äktenskap.

Lars Gabriel Forsmark och hans Brita Catharina bodde på Horseryd där båda avled, enligt Almquist.

1722-1754

Efter Brita Catharinas död innehades egendomen av systern Maria Elisabeth Ulfsax (död 1752). Den enda Maria Elisabeth Ulfsax jag har kunnat hitta var änka efter en Alexander Ogilvy, löjtnant vid Kronobergs regemente och död 1703. Vår Maria Elisabeth var antagligen född omkring 1680 så hon kan ha blivit änka vid 23 års ålder. Antagligen var väl Alexander Ogilvie på något sätt släkt med William Ogilvie, som ägde Horseryd i början på 1600-talet, men det måste ha varit slumpen som gjorde att släkten dök upp igen, efter flera äganderrättsövergångar. Alexander var militär, på ett regemente i Kronobergs län, men övriga uppgifter saknas.

Maria Elisabeth bodde inte på Horseryd, men det ser ut som att hennes dotter med familj bodde där.

I husförslängden 1736 för Horseryd finns Samuel Hans Ekelund, med hustru Catharina Emerentia Ogilvie, och döttrarna Anna Malin, Britta Catharina och Ester Magdalena. 1754 bodde de där fortfarande, men flyttade enligt anteckning i marginalen till Lemnhult. 1754 bodde de på Gerekulla i Lemnhult. Sonen Carl Gustaf är född på Gerekulla i Lemnhult 1734. Kanske flyttade de från Lemnhult till Horseryd och sedan tillbaka igen?

Makarna förekommer i den adliga släkten von Löwenadlers nätsite:

Gustaviana Kiellman. Född 1728 21/5 (Smol. Ups. V nr 1456). Död 1802 15/6 i Älghult sn (F). Gift i hans 1:a gifte 1812 19/4 i Älghult med Carl Gustaf Ekelund. Fältväbel. Född 1734 16/4 (hfl Lemnhult). Död 1812 19/4 i Älghult, son till fänrik Samuel Hans Ekelund på Gerekulla säteri, Lemnhult (F) (Rudelius, Kalmar regementes personhistoria nr 699) och Catharina Emerentia (Alexandersdotter ) Ogilvie.

Catharina bör vara dotter till Alexander Ogilvie, hans hustru hette Maria Elisabeth, och Catharina bor på Horseryd som ägs av en Maria Elisabeth. Det kan vara slumpen, men det är sannolikt att Catharina är barn till vår Maria Elisabeth.

1754-1761

1760 bodde på Horseryd Anders Olofsson Bergdahl, född 11 mars 1691, med hustru Ingrid Nilsdotter och tre barn, Beneta, f 1750, Jonas f 1752, och Olof f 1759. Han fick attest till Lemnhult 1761. På den tiden en ganska åldrig barnafar, får man säga. Hustrun var född 1726.

På gården bodde också Petter Garp, född 1720, med hustru Margareta, född 1720 och barnen Petter, 1750, Catharina, 1756, Friedric, 1759, Sara, 1763 med familj. Enligt uppgift i Anbytarforum kan han ha varit rusthållare. Lilla Sara dog 1765, den 11 mars. I hennes dödbevis anges hemmet som Lilla Hillhult, men i husförhörslängderna är familjen upptagen under Horseryd.

1761-1773

1770 bodde på Horseryd Ingemar Andersson, f 1720, hustru Britta Leonardsson, f 1718, och deras barn. Han gifte sig i Järeda med Britta Leonardsdotter 1749-11-12. Han var då möllare i Pauliströms bruk. 1750 föddes en dotter på Eksebo kvarn i Virserum. 1759 föddes en dotter i Kullebo. De flyttade från Horseryd 1773. (Anbytarforum)

1773-1777

Enligt 1773 års husförhör bodde Per Pehrsson, född 1717, och hans hustru Maria Hermansdotter , född 1728, på Horseryd. Hushållet fick attest till Åseda 1777.

1777-1781

Näste innehavare var Nils Stäbom, född 1743, med hustru Helena Svensson, född 1749, barnen Lisa, född 1774, och Johan, född 1780. De tycks ha flyttat in från Bäckseda 1777. De stannade inte länge. 1781 flyttade de vidare till Bo i Åseda.

På gården bodde då också Friedrich Carlsson, född 1746, med hustru Stina Persdotter, född 1758 och deras son Nils, född 1776. De flyttade dit 1778. Även den familjen flyttade 1781.

För första gången bor det en soldat på gården. Ryttaren Per Granbom, född 1735, med hustru Stina Jonsdotter, född 1740 i Solberga, och barnen Fredrik, 1760, Jöns, född 1766 i Ramkvilla, Nils, född 1773 i Hjertlanda, och Petter, född 1778. Per bor kvar, med sin växande familj.

1781-1795

Enligt husförslängderna är ryttaren Per Granbom den ende innehavaren eller åtminstone är hans familj den enda som bor där under denna period. 1790 är han död och änkan Stina sitter kvar på gården, med barnen Peter och Lisa. De hade en gift dräng som hjälp, samma som bodde där under Pers tid.

1796-1808

1796 delas Horseryd mellan två av Per Granboms söner, Nils och Jöns. Pers kvarvarande dotter Lisa, samt drängen och hans hustru flyttar till Åseda. Pers och Jöns mamma Stina stannar nog på gården. Hon bor i vart fall i backstuga på tomten 1804-1808.

Hälften tillfaller Per Granboms son Nils Persson, f 1773 i Hjertlanda, och hans hustru Catharina Carlsdotter, 1767, De flyttar in från Åseda. Nils Persson och Catharina har flera barn. Märta, f 1797, Peter, född 1776, Maria, född 2/4 1800, och Johanna, född 10/10 1803, Catharina, född 1803.

Den andra hälften ägs av Jöns Persson och hans hustru Lena Stina Jonsdotter, född 1763 i Braås. De har två döttrar, Frederica, född 1790, och Hedvig, född 1792.

1809-1816

I Nils familj börjar det hända saker. Dottern Maria dör av bölder 1812, Marta flyttar till Nye, Christina flyttar till Åseda 1818.

Även Jöns döttrar växer upp. Hedvig gifter sig med Jonas Blom, född 1791 i Skirö, och får en dotter Eva Stina, född 14/2 1812 och så småningom en son Melcher Haqvin, född 24/1 1821. Paret bosätter sig i backstugan hos farmor Stina Jonsdotter, Per Granboms änka.

Jöns dotter Frederica gifter sig 6/10 1810, med en mjölnare vid namn Johannes Jonsson, vid Druveström kvarn, och flyttar till Ålem.

horsryd_01

Jöns svärmor Maria Hedengren, född 1729 i Sjösås, bor hos dem. Hon dör 1812 av ålderdomsvaghet.

1817-1827

Nils hälft av gården har överlåtits på inspektor Aspegren på Farstorp, som inte flyttar dit förrän senare. Nils bor kvar som brukare till sin hälft av gården. Nils hustru säges vara sjuklig. 1823 flyttar Nils till Beskvarn tillsammans med hustrun. Där bor redan deras dotter Johanna, med man Johannes Nilsson, född 10/10 1803 i Näshult, och dottern Hedvig Sofia.

Jöns och hans hustru lever kvar på gården sedan döttrarna Hedvig och Frederica flyttat hemifrån. Nils och Jöns mor Stina är borta.

1827-1841

1827 flyttar Inspektor Anders Aspegren i Farstorp in på Horseryd. Han är född 13/6 1790 i Alseda, gift med Fredrika Granbom, född 14/3 1790 i Näshult. Detta är Jöns dotter Frederica, som senast avhördes när hon gifte sig med mjölnaren Johannes.

De har barnen Carl Wilhelm , Helena Christina, Johan August, Hedvig, Otto och Fredrika. Fr o med Helena Christina är barnen födda i Nye. Enligt en anteckning 1835 är Helena Christina ofärdig.

Det ser ut som om Nils Granbom överlät sin del av gården till Jöns dotter och måg.

1827 bor Jöns Granbom och hustrun Lena Maria Hedengren också på gården.

Brukare (för antagligen Jöns del) är Peter Larsson, född 20/4 1794, hans hustru Christina Magnusdotter, född 15/11 1797, med barnen Johan Magnus, Maria Catharina, Jonas Peter, Helena Christina, Anna Sophia, och tvillingar som dog vid födseln. Samtliga i familjen födda i Lemnhult. Hela familjen flyttar till Rössjönäs 1831.

1835-1841

Inspektor Aspegren äger sin hälft under denna period.

Den andra hälften ägs av Jonas Andersson, född i Bäckseda 9/12 1796, och hans hustru Eva Catharina Magnusdotter, född i Näshult 5/7 1811. (finns ej med i födelseboken).

horsryd_02

Anders och Eva Catharina från Långaryd gifte sig i november 1831 i Näshult. Eva Catharinas föräldrar var Magnus Hansson, född 1777 i Bringetofta och Stina Christoffersdotter, född 1777 i Korsberga. De hade kommit till Långaryd omkring 1814, deras barn fram till dess var födda i Vetlanda.

Eva Catharina hade 1829 flyttat till Svartarp och kom sedan hem för att gifta sig. Hur Anders och Eva Catharina träffades är ett mysterium. Det är också ett mysterium hur de kunde köpa Jöns del av Horseryd.

horsryd_03

1842-1850

Ägare till ¼ mantal är Jonas Andersson. Hustrun dog 1849. De hade två barn, Johan Gustaf, född 8/3 1835 i Alseda, och Johanna Celina, född 7/3 1845 (finns i födelsebok, otydlig skrift) i Näshult. I Johan Gustafs födelseanteckning står Jonas angiven som mjölnare. Fadder är prostinnan Rogberg, mfl.

¼ mantal ägs av Peter Petterson, född 28/11 1809, med hustru Johanna Olofsdotter, född 23/7 1814, båda i Åseda, inflyttade 1843. Barnen Carl Peter, Stina Maria, Johan Peter, Melcher, Hitor och en dödfödd flicka.

Horseryd består av ett helt mantal, men bara de två fjärdedelarna anges i husförhörslängden.

1848 bor Inspektor Aspegren och hans Fredrika fortfarande kvar i en Sen eller fen stuga?. Helena Christina, som vi minns var ofärdig, bor kvar hemma. Så gör även Hedvig Lovisa, som fått ett oäkta barn Albertina Fredrika, f 22/11 1843, samt dottern Sophia. Dottern Charlotta Aspegren har flyttat hem igen. Sonen Johan August har flyttat hem och arbetar som dräng.

1851-1855

Här presenteras ett utdrag ur husförhörslängden. Så vackert präntat!

horsryd_04

horsryd_05

1856-1860

Jonas och hans två barn bor kvar.

1861 dör Peter Pettersson och hans familj flyttar till Rosenholm.

Ny ägare till Peters del är Gustaf Vilhelm Andersson, född 21/3 1835 i Näshult, och hans hustru Lisa Maria Pettersdotter, född 16/10 1840 i Näshult. Gustaf Vilhelm är son i huset på Ebbas, far Anders Peter Nilsson, född 1798, och mor Johanna Andersson. Lisa Maria är från Rössjöholm Västergård

Frederica dör 1866 och inspektorn Anders Aspegren blir änkeman.

Under en kort tid var Nils Peter Selander från Stenberga ägare till en del av Horseryd. Han flyttade snart tillbaka till Stenberga.

1861-1865

Änkemannen Jonas Andersson bor kvar, båda barnen Johan Gustaf och Johanna Celina bor kvar hemma.

Gustaf Vilhelm och Lisa Maria får under den här perioden två barn, Amanda Christina, född 12/5 1862, och Emil, född 8/4 1864.

Anders Aspegren knegar på, nu är bara den ofärdiga dottern Helena kvar hemma.

Avlidne Peter Peterssons älste son Karl Peter har gift sig, med Anna Katharina Petersdotter, född 18/3 1836 i Nottebäck. De har en liten dotter Elin Maria, född 4/12 1864. Familjen bor kvar på gården. Peter Peterssons änka Johanna med 8 hemmavarande barn bor också kvar.

1866-1870

Jonas Andersson bor ensam kvar. Sonen Johan Gustaf emigrerade till Norra Amerika 1867. Dottern Johanna Celina gifte sig 3 maj 1867 med drängen och tillträdande hemmansägare Alfred Jonsson i Horsryd, född 3/11 1839 i Boda, Målilla. De fick dottern Kristina Josefina som dog en månad gammal 1868, Annetta Sofia, född 22/1 1869, Johan August, född 30/10 1870.

1869 tar Gustaf Vilhelm Andersson sin mats ur skolan och emigrerar till Norra Amerika med hela sin familj.

Anders Aspegren och Helena bor kvar. Han har numera blivit fd inspektor.

Johanna Olofsdotter bor kvar med sin stora familj. Sonen Johan Peter emigrerade till Amerika och Stina Maria flyttade till Åseda. Karl Peter bodde i undantagsstugan med sin familj som utökats med Karl August, född 10/6 1868.

1871-1875

Alfred Jonsson med hustru Johanna Celina har fått ytterligare ett barn, som dog strax efter födseln, Karl Oskar, född 1872.

Karl Gustaf Jonsson, född 1/6 1824 i Älghult, har köpt Gustaf Vilhelm Anderssons del av gården. Familjen flyttade dit från Kvarntorpet, Kullebo.

horsryd_06

Änkemannen Jonas Andersson är ensam kvar. Anders Aspegren har gått bort, och hans dotter Helena Kristina, den ofärdiga, är kvar. Änkan Johanna Olofsdotter har bara tre barn kvar hemma. Leden glesnar.

Karl Peter Pettersson i undantaget har fått ytterligare ett barn Sellma Augusta, 21/12 1874. Han har fått arbetsbetyg till Stockholm. Enligt Roy Johansson arbetade tidvis i Stockholm vid Kungl Hovet. När han var hemma arbetade han med smidesarbeten åt bönderna. När han blev äldre fick han ont i benen och då tillverkade han en rullstol som han kunde åka i ända till Näshult. Det finns fotografi på Karl Petter i rullstolen.

1875- 2013

Nuvarande ägare till gården är sjätte generationen på gården.

 

/Sammanställt av Eva Kornby, Haddarp, Näshult

 

Källor:

Jungenfelt, Karl: Näshults socken under medeltiden, Karl Jungenfelt 2009

Johan Axel Almquist – Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden : med särskild hänsyn till proveniens och säteribildning, 1960, del 4

The Kinnaird Family, uppsats på nätet

Wikipedia

Officersbiografier vid Kalmar regemente; finns på nätet

Husförslängder, dopattester och andra kyrkoarkiv

Uppgifter från Anbytarforum har använts när så anges