Aktiebolaget Beskvarn Kraftstation och Kvarn

Ett aktiebolag bildades 1917 med placering i Beskvarn för att producera elektrisk ström till Näshults socken och om möjligt till Åseda. Bolaget likvideras 1925.
Fastigheten Beskvarn 1:2 med damm, vattenfall, kvarn och såg ägdes av mjölnaren Emil Johansson. Kvarn och sågverk eldhärjades 10 juli 1917 och brann ner till grunden.
I dagboken skrev Elin Lindgren:” Den 10 juli, brann kvarnen, sågen, torken, mjölnarens hus jämte allt virket i Beskvarn upp”, från Eva Kornbys artikel: Familjen Lindgren, dagbok 1915-1940.

Emil Johansson fick ingen ersättning från försäkringsbolaget då han anklagades för att själv orsakat branden. Vilket han förnekade. Det som fanns kvar var ett vattenfall som kunde nyttjas.

Underlag

Presentationen baseras i huvudsak på företagets egen dokumentation som registrerats hos myndigheten. Denna omfattar bolagsstämmor, årsredovisningar, förvaltningsberättelser innehållande balans- och resultatredovisningar.
Företagets registreringsnummer är 16.0011.och finns bevarat på Riksarkivet under mapp E 5 A:725. Dokument hos Riksarkivet är avfotograferade och finns tillgängliga hos Näshults Hembygdsförening.
Ann-Sofi och Lennart Almqvist har dessutom bidragit med underlag. Ann-Sofi är barnbarn till Hanna och Emil Johansson och Lennart hennes make.
Tyvärr har vi inte funnit några fotografier varken från branden, byggnationerna eller bolagsbildningen.

Bildandet av bolaget

Bakgrunden till industriprojektet hade föregåtts av diskussioner av behovet att förse Näshults socken med elektricitet för belysning. När vattenfallet vid Beskvarn blev tillgängligt fanns en möjlighet till produktion av elkraft. Men hade man den tekniska kunskapen för att producera och distribuera elektriciteten? Delvis hade man det då Emil Johansson redan 1912 hade produktion för egen bruk.
Efter diskussioner togs initiativet av ett antal personer benämnda Stiftarna som senare blev grundarna till Aktiebolaget Beskvarn Kraftstation och Kvarn. Grundarna var Emil Johansson Beskvarn, Viktor Johansson Rösjönäs Västergård, Edvard Serell Näshult , C.B Gustavsson Näshult och folkskollärare Axel M.J Johansson Näshult.

Stiftarna upprättade en rapport kallad Stiftarnas Berättelse, Bild 1.

Här angavs riktlinjerna för verksamheten i bolaget och framlades i samband med bolagsbildningen. Där framgår att stiftarna föreslog att en kvarnverksamhet borde ingå i bolaget. Stiftarna hade på eget bevåg redan inköpt ett äldre kvarnverk för 2950 kr och att man påbörjat uppbyggnaden av kvarnbyggnaden som brann ner.

Stiftarnas Berättelse låg till grund för en Stiftelseurkund, Bild 2. I denna finns bakgrunden beskriven varför detta industriprojekt startade och hur bolaget skulle regleras. Stiftelseurkunden undertecknades 7 augusti 1917. Bolaget kom därmed att bestå av kraftproduktion och kvarnverksamhet. Den 28 augusti samma år blev Stiftelseurkunden registrerad på Landskansliet i Jönköping.

Bild 1. Stiftarnas berättelse (sida 1)

Bild 1. Stiftarnas berättelse (sida 2)

Kalendarium

  • Konstituerande bolagsstämma 10 oktober 1917.
  • Avskrift Stiftarnas berättelse 17 oktober 1917.
  • Bolagets aktier tecknade 14 december 1917.
  • Bolaget likvideras 1925.
  • Kvarnverksamheten såldes 1928 till Hjalmar Löf.
  • Finsjö Kraft AB övertog elproduktionen och driften 1925?

Bild 2. Bolagets Stiftelseurkund 7 augusti 1917 (sida 1)

Bild 2. Bolagets Stiftelseurkund 7 augusti 1917 (sida 2)

Konstituerande och ordinarie bolagstämma

En konstituerande bolagsstämma hölls den 10 oktober 1917. Till ordförande för stämman valdes folkskolläraren Axel M.J. Johansson. Under §2 gjordes förteckningen av aktiefördelningen. Totalt fanns 150 aktier.
Varje aktie kostade 200 kr som omsatt idag motsvarar 6467 kr.
Aktiekapital för att bilda aktiebolaget sattes till lägst 30000 kr som omräknat motsvarar 970000 kr år 2022 och högst 90000 kr. Så insatsen var stor och sannolikt ett av det största industriåtaganden i början av 1900-talet i Näshult och sannolikt det första aktiebolaget. Fullgjord inbetalning är registrerad 23 september 1918 hos Kungliga Patent- och Registreringsverket.

Stiftarna hade tillsammans 81 aktier således 54% av aktiekapitalet och därmed i majoritet.
Bröderna Emil och Viktor Johansson tecknade tillsammans 65 aktier därtill Elias Johansson, deras broder, 3 aktier dvs bröderna ägde drygt 45% av aktiekapitalet.

Bild 3a. Teckningslista på aktiefördelningen

Bild 3b. Aktiebrev nr 51 tillhörande Viktor Johansson, Rösjönäs Västergård.

Intressant är också följande aktieägare: Klas Serell var gift med Anna Johansson syster till Hanna Johansson. Hanna var gift med Emil Johansson. Klas Serell hade 5 aktier. Edvard Serell, broder till Klas, hade också 5 aktier.
Johan Westring, Virserum, var gift med Hilda Johansson en syster till Viktor Johansson. Johan hade 3 aktier. Axel Vestring, broder till Johan, hade 5 aktier.
”Familjen Johansson” hade tillgång till 73 möjligen 78 aktier.

Bild 4a. Registrering hos Patent- och Registreringsverket

Bild 4b. Fastställd Bolagsordning

Aktierna var i övrigt ganska spridda. Till och med kyrkoherden Ragnar Rydeman var delägare.

Emil finansierade sina aktier, helt eller delvis?, med att överlåta Beskvarns kvarn och vattenfallet till bolaget dvs genom apportegendom.

På första mötet med presumtiva aktieägare redogjorde Emil Johansson riktlinjerna för bolaget och påpekade att framställning av elektricitet var bolagets huvudsakliga uppgift medan kvarnverksamheten och annan industriell verksamhet skulle vara en bisak framgent.

Man diskuterade vidare att det var viktigt att bolaget blev ekonomiskt bärande och att styrelsen därmed skulle söka en överenskommelse med Åseda om leveranser av elström. Man diskuterade vidare om att låta en fackman undersöka vattenfallets verkliga kapacitet, men däri kunde man inte enas.
Mötet bestämde därmed enhälligt att bilda bolaget och en bolagsordning upprättades.

I Bolagsordningen framgår vad bolaget ska utföra. Bolaget skulle ha sitt säte i Näshult.
Styrelsen skulle bestå av tre ledarmöten jämte två suppleanter till dem. För granskning av styrelsen förvaltning och räkenskap utsågs på ordinarie bolagsstämma två revisorer jämte två suppleanter.
Räkenskapen skulle vara enligt kalenderåret och bolagets ordinarie stämma hållas senast under aprils månads utgång nästkommande år.

Bolagsordningen undertecknades av konstituerande styrelseledamöterna Carl Botvid Gustavsson, Edvard Serell och Viktor Johansson. De valdes till bolagets första styrelse.
Bolaget registrerades hos Kungliga Patent- och Registreringsverket 13 februari 1918, Bild 4.

Första ordinarie bolagsstämma hölls den 3 april 1918. Närvarande fanns aktieägare motsvarande 107 aktier. Vid mötet beslöts om några mindre justeringar i bolagsordningen bl.a. om utländskt ägande.

Styrelsen sammansättningar och viktiga beslut

1918-1920
Ordinarie ledarmöten: Carl Botvid Gustavsson, Edvard Serell och Viktor Johansson. Styrelsens suppleanter: Per Claesson och Emil Johansson.
Revisorer: Ragnar Rydeman och Axel Sandvall suppleanter.
Revisorssuppleanter: A.G. Gustavsson och Axel M.J. Johansson.

1920-1922
Ordinarie ledarmöten: Emil Johansson, Viktor Johansson och Johan Leander.
Styrelsens suppleanter: Per Claesson och Claes Serell.
Revisorer: A Johansson och Emil Gustavsson.
Revisorssuppleanter: Ragnar Rydeman och M. Karlsson.

1922-1924
Ordinarie ledarmöten: Axel Sandvall, Carl Botvid Gustavsson och Edvard Serell.
Styrelsens suppleanter: Per Claesson och Claes Serell.
Revisorer: A Johansson och Emil Gustavsson.
Revisorssuppleanter: Ragnar Rydeman och M. Karlsson.

Extra bolagsstämma den 14 juni 1924
Likvidatorer: Axel Sandvall, Carl Botvid Gustavsson och Edvard Serell.
Man beslöt att likvidera bolaget.

Extra bolagsstämma 4 oktober 1924
Likvidationen konfirmerades och bolagets tillgångar skulle försäljas under hand eller genom offentlig auktion.

1925-1926
Vid den ordinarie bolagsstämman 25 april 1925 leddes stämman av Per Claesson. Stämman valde och fastslog att likvidatorerna Axel Sandvall, Carl Botvid Gustavsson och Edvard Serell skulle avveckla bolaget. Till suppleanter valdes Klas Serell och Per Claesson.

Förvaltningsberättelser

Utdrag ur protokollen

1918
Bolaget skall fokusera på att snarast bygga ut distributionsnätet för elproduktionen för belysning. Styrelsen har träffat avtal om inköp av material till kraftverket och uppsättning av högspänningsledningar till Serarp, Beskvarn, Götestorp, Råsa och Smedstorp. Kostnaden för dessa arbeten uppgår till 17600 kr med undantag för de tre sista byarna samt för diverse arbeten 600 kr. Till täckande av kostnaderna för byarna Götestorp och Råsa har en anslutningskostnad 3200 kr erlagts.Till dessa byar har man varit tvungen att dra en extra ledning.
Balansomslutning 31/12 : 58646,37 kr.
Årets vinst: 227,62 kr

1919
Bolaget har bedrivit verksamheten i huvudsak efter riktlinjer som under 1918.
Nya ledningar har dragits till Mosingetorp och nya abonnenter har anslutit sig. Ledningen till Götesorp och Råsa har förbättrats med en kopparledning varvid man erhållit relativt bra lyse.
Under året har även kvarnrörelsen och hyvling av takspån bedrivits. Vidare har en ny havretork, sädeskross och nytt siktverk monterats. Vidare har byggandet av en ny mjölnarbostad påbörjats men försenats bla pga av brist på arbetskraft.
Svårigheter att leverera elektrisk energi har försvårats då det var brist på vatten i dammen under hösten, vilket lett till betydande inskränkningar av belysningstider. Kompensation till abonnenterna diskuteras bla nedsättning av abonnemangsavgiften.
Även kvarndelen har haft problem pga av vattenbristen varvid man lånat en fotogenmotor för förmalning.
För att utvinna jämnare vattentillgång under året har Bolaget blivit delägare i ett Vattenregleringsföretag.
Bruttoinkomsten för elproduktionen uppgår till 5528 kr, men efter avskrivningar av anläggningstillgångarna på 2488 kr och andra mindre kostnader så understiger man skulderna med 1006 kr. Bolagets reservfond utnyttjas för att få ett nollresultat.
Balansomslutning 31/12: 61801 kr.
Årets förlust: 1006 kr

1920
Mjölnarbostaden är färdigställd till en kostnad av 4501 kr. Elektriska ledningar har dragits till Götestorp och Näshults Säteri med en fas till med ny koppartråd. Till kvarnen har en ny kvarnsten och en ny sädesharpa inköpts.
Vidare har uppförts vattenpådrag? med belysning för vattenmätare.
De av Södra Sveriges Ångpanneförening förslag till justeringar i högspänningsledningarna har genomförts.
Såsom ersättning för bristfällig belysning under hösten 1919 skall abonnenterna under 1920 erhålla rätt till ljus t.o.m. maj månads utgång samt från och med augusti månads början.
Balansomslutning 31/12: 66381,45 kr
Intäkter:

  • Kraftverk: 2982,25 kr
  • Kvarn: 2266,49 kr
  • Såg: 150 kr

Årets vinst: 535,33 kr

1921
Mjölnarbostaden har brädfodrats samt staket och stenstolpar uppförts runt bostaden. Dammen har cementerats för 500 kr. Insättning av stickhyvel har dragit 400 kr i kostnad. En kvarnsten har beställts och en Wallavärmare för kvarnen. Förbättringskostnader och reparationen har totalt kostat 2916 kr.
Vad gäller elproduktionen har förbättringar gjorts i nätet med en ny kopparledning till Ekebo.
Vattenbrist rådde under hösten varför man hyrt en fotogenmotor vars bränsle kostade ”ganska avsevärt”. Eftersom abonnenterna inte fått nöjaktig elleverans har styrelsen föreslagit en rabatt på 15%.
Balansomslutning 31/12: 67077,90 kr
Intäkter:

  • Elleverans: 2770,50 kr
  • Sex abonnenter: 215 kr?
  • Kvarn och stickhyvel:2221,25 Kr

Årets förlust: 927,99 Kr
Förlusten täcks av Reservfonden.

1922
Det finns ingen Förvaltningsberättelse för detta år i arkivet.
Endast en Balansräkning utan kommentarer.
Balansomslutning 31/12: 67797,26 kr
Förlust: 8934,51 kr ( osäker siffra)
Intäkter: 4807,53 kr ( osäker siffra)
Förlusten är balanserad från Balanskontot med 4017,04 kr

1923
Året har en förlust av 4017,78 kr. Denna förlust har uppstått pga avskrivningar, inköp av en ångmaskin och en ny generator. Vidare var styrelsens beslut att nedsätta vissa abonnemang med 15% också negativt för bolaget. Befintlig generator blev obrukbar i december. Kostnaden för den utgiften löstes genom ett privat lån från C.M. Carlsson i Haddarp mot borgen av Styrelsen. Intäkter från kraften uppgår till 2884 kr, kvarnen 1442,43 kr och sågen 15 kr. Att kvarnen lämnat lite överskott beror på de låga priserna på spannmål.
Bolagets ställning är vid året slut ingalunda sämre och vore enighet bland aktieägarna så skulle bolaget fortfarande ha hopp om att förbättra den ekonomiska situationen så att tvångsförsäljning kunde undvikas.
Balansomslutning 31/12: 67513,13 kr

Bolagsstämman 1926

Sista bolagsstämman hölls 27 april 1926 och avser budgetåret 1925. Ragnar Rydeman valdes till ordförande. Antalet närvarande aktier var 100 enligt Bild 5. Balansomslutning var 39000,61 kr. Styrelsen utbetalade 3000,61 kr. Styrelsen får full ansvarsfrihet. Stämman avslog styrelsen yrkande om ersättning för arbetet med likvidationen.

§5 i Protokollet:
”Sedan bolagsstämman 25 april 1925 slutgiltigt beslutat att bolaget skall upplösas och likvidation verkställas samt då likvidatorerna i laga ordning för registrering anmält bolaget upplösning samt sökt årsstämning å bolagets okända borgenärer samt enligt uppdrag försålt bolagets egendom förklaras bolaget upplöst”

Bild 5. Närvarande aktieägare den 27 april 1926

Vad hände efter likvidationen 1926

Det är oklart hur försäljningen av egendomen gjordes, men enligt protokollen den 25 april har egendomen försålts. Det vi vet är att kvarnen såldes 1928 till A.Hjalmar Löf och senare 1951 till Erik Salander. Vad som hände med kvarnen mellan åren 1925 till 1928 finns ingen uppgift om. Troligen var elproduktionen i gång.
Elproduktionen övertogs av Finsjö Kraft AB senare Sydkraft. Datum för övertagandet saknas.

Kommentarer från Näshultsbor

Från Eva Kornbys presentation: Familjen Lindgren, dagbok 1915-1940.
” Den 18/8 1918 fick vi Elektriskt lyse då fans ingen fotogen eller karbid. Hugo var med och började montera här i Serarp”.

Några reflektioner kring bolaget

Skötes bolaget enligt regelverket

Vad jag kan bedöma har man noggrant följt det regelverk som omges och reglerar ett aktiebolag. Vem som hade kunskapen om hur man går till väga att bilda ett aktiebolag framgår inte men man förde dialog via brev med myndigheter som ibland hade kommentarer till formuleringar bla i bolagsordningen.

Ledning och administration

Styrelsen var en arbetande styrelse och ingen verkställande direktör är namngiven.
Sannolikt har det administrativa arbetet också utförts av styrelsen dvs inköp, beställningar av material och arbeten, arvoden, löner till de som arbetande, abonnemang och bokföring. Troligen var bolagets kontor placerat hos Emil Johanssons fastighet i Beskvarn.

Tekniska kunskaper för att producera elektrisk ström

Det erfodras mycket god teknisk kunskap för att producera elektrisk ström och entreprenaderfarenhet att bygga upp ett elnät. Erfarenhet fanns bla i styrelsen hos Emil Johansson i Beskvarn, som installerade en likströmsgenerator redan 1912 och hade ström under 1:a Världskriget. Det finns inga dokument som visar varifrån han fått kunskapen men det fanns redan tidigare produktion av elektrisk ström i närområdet. I Eva Kornbys artikel om Näshults kyrkogårdsgrindar beskrivs hur man i Hjortöström hade elproduktion med början runt 1900-talet. Så det fanns säkert kunskapsöverföringar mellan byarna.
Därför är troligt att det var Emil som var ansvarig för den tekniska delen i bolaget.
Man måste också vara imponerad över att från sommaren 1917 till augusti året där på hade bolaget byggt upp produktionen ( byggnad, installerat turbiner, generator) och byggt ledningar så att det fanns lyse hos Lindgrens i Serarp 18 augusti 1918.

Varför gick bolaget i likvidation.

Det rådde tydligt delade meningar i styrelsen och bland aktieägare om att likvidera bolaget eller ej. Balansräkningen ser bra ut så någon konkurs var det inte, men man tjänade inga pengar just då.
Satsade man på för många projekt samtidigt? Styrelsen drev tre kostnadskrävande projekt; elproduktionen, kvarnverksamheten med såg och byggandet av mjölnarbostaden.
Kvarnen var utarrenderad så mjölnarbostaden var avsedd för arrendatorn.
Kanske skulle man väntat med bostaden som inte gav någon intäkt utan istället kostnader på ca 5000 kr. Det borde funnits andra alternativ för en bostad.
Till detta kom att vattentillgången var begränsande pga av liten nederbörd. Denna brist är svår att förutse och kräver att det finns ekonomiska marginaler i bolaget att klara reducerade intäkter.
Vidare omtalas att man drog järntråd för strömöverföringen vilket gav överföringförluster, men det syns som om detta inte var den största orsaken då man successivt drog ny tråd av koppar och därmed förbättrade leveranssäkerheten.

Det finns ingen dokumentation om hur kraftenheten övertogs av av Finsjö Kraft AB.
Fick aktieägarna någon utdelning efter likvidationen?

 

// Sammanställd av Kennert Röshoff, augusti 2022

Viktor Johansson var min farfar och Emil hans bror.
Eva Kornby har bidragit med värdefulla kommentarer..