Av Kennert Röshoff, Ann-Sofi och Lennart Almqvist
Beskvarn är en av flera hantverks/industrietableringar längs Fliseån även benämnd Gårdvedaån. Från Kullebokvarn i väster till Rössholmskvarn, Rösjöholm, i öster finns ett antal kvarnar och sågar kanske i några fall anlagda redan på 1500-talet. Förutsättningarna för att starta dessa verksamheter var kraften från vattnet.
På kartmaterial omkring 1690 av Peter Jansson Dukers karta över Näshults socken finns beskrivet för Beskvarn ”Ein foota Quarner och en Sågequiarner”. På denna karta finns dock ingen kvarndamm angiven. Dammen finns senare på karta daterad 1715.
Del av Peter Dukers karta 1690
Del av karta från 1715
Kvarndammen 1715
Underlaget för denna presentation om Beskvarn nedtecknades av Bertil Johansson och lämnades till oss för redigering och vidare bearbetning. Bertil var son till Emil och Hanna Johansson. Emil var mjölnare i Beskvarn i 17 år från slutet av 1800-talet, men Emil var även aktiv att utveckla andra näringsverksamheter. Emil gjorde detta tillsammans med sin bror Viktor Johansson båda från Rösjönäs Västergård. Den som påbörjade arbetet med näringsverksamheterna var Viktor och Emils fader Johan Peter Jonasson. Han köpte Rösjönäs Västergård 1854 från sina föräldrar Jonas Zakrisson och Ulrika Jeremiasdotter, Haddarps Södergård. Johan Peter är Ann-Sofies och Kennerts farfars far.
Johan August Emil Johansson, född 1864 och död 1952, var gift med Hanna Emelia Johansson, född 1885 i Lemnhult och död 1936. Hanna var syster till Sofia Lovisa Johansson, född 1883 i Lemnhult. Lovisa var gift med Jonas Magnus Viktor Johansson född 1872. Hanna dog tyvärr vid 51 års ålder i lungsot, tbc.
Hanna och Emil fick två söner Bertil och Åke. Bertil utbildade sig till slöjdlärare men arbetade också på Skolöverstyrelsen. Åke var anställd som ”bonare” hos Torsten Danielsson Snickerifabrik och Nils Johansson Tarpetserarverkstad i Näshult. Han flyttade senare och fick arbete Vetlanda.
 Emil Johansson |
 Viktor Johansson. Foto 1904 |
 Bertil Johansson |
 Åke Johansson |
Vi presenterar så gott det går att få fram information om verksamheter och de personer/familjer som utförde arbeten vid de olika verksamheter samt ägarförhållanden. I Bilaga 1 finns en förteckning över personer som var arrendatorer/brukare av anläggningarna och/eller yrkesutövare.
Historik
Namnet Beskvarn
Citat ”Enligt namnforskningen är Beskvarn känt sedan mitten av 1500-talet, under namnet Bessuffsquarn, 1541, där det tolkas som biskopsägt, Bÿscopsquarn 1551, Biβquarn 1642, Beβquarn 1680 Besqvarn 1761. Förleden är biskop ”biskopsägd” med efterleden quarn” (1,2).
Kulturhistoriskt värde
Länsstyrelsen i Jönköpings län lämnade en rapport 2014 om kulturmiljön längs Gårdvedaån (1). Utmed ån från Kullebo till Grytsjön har historiskt funnits flera näringsverksamheter särskilt kvarnar och sågverk av olika slag.
Om Beskvarn kan läsas: ”Kvarnbyggnaden är utpekad som industrimiljö med klassning 2 och finns med i industriminnesinventeringen för Jönköpings län. Här kan dammen ha ett stort kulturhistoriskt värde i och med att det redan på tidigt 1700-tal, enligt historiskt kartmaterial, hade en betydande storlek samt var namngiven som ”Qvarnadamen”. Platsen har anor från början av 1700-talet och känd sedan 1500- talet och bör hanteras varsamt såsom det vore en fornlämning”.
Historiska nedslag
Där det finns vattenfall finns energi. Beskvarn var förmodligen en av de första ”moderna” industribyar i Näshults socken. Där fanns i slutet 1800-talet kvarnar, litet sågverk, garveri, färgeri och mejeri. Senare tillkom en generator för att producera elektricitet och ett bolag bildades 1917 för att producera ström till Näshults socken.
Men Beskvarns historia går längre tillbaka. Citat ”Före detta kvarn och såg, känd sedan början av 1700-talet. På kartmaterialet från 1715 markeras en enfun och en sågquarn. Enligt Storskifteskartor 1789 och 1790: Utom dessa lägenheter innehafver Besqvarn enskildt en skatt och juhlqvarn med 2 par stenar samt fisket i qvarndammen. Här finns belägg för en hjulkvarn, till skillnad från en skvaltkvarn. Enligt dokument från 1870-talet fanns här en tullmjöskvarn med två par grofmäldstenar, grynverk och enbladig såg” (1,2).
Kvarnen är beskriven i Svenska kvarnar där det anges att ett nytt kvarnverk installerades år 1937, samt att det fanns ett eget kraftverk för elektricitet (1,3). Kvarnverket drevs senast av tre turbiner. År 1942 fanns här en kvarn och en såg, enligt ekonomiska kartan. Den senaste byggnaden är i tre våningar och är i ganska gott skick. Turbinerna är i obrukbart skick. Dämmet är i betong och luckor i trä. Två lucköppningar finns varav en leder in till turbinhuset, gjutet i betong. Byggnad i timmer med delvis stående rödmålad panel. Grundsockel i sten men med delar av betong.
Delar av interiören är bevarad, dock är skicket på alla maskiner och maskindelar okänt. Enligt Fmis har här även gjorts ett lösfynd av en flintyxa (2).
Vid 1700-talets början finns på karta angivet att det fanns en damm, skvaltkvarn och en ålkista belägen vid inloppet till Qvarnadamen tillhörande Rösjönäs Västergård.
Vid storskiftet 1789 var dammen mindre och utgjorde gräns mellan fastigheterna Rösjönäs Västergård och Beskvarn 1:1. Vid Storskiftet tillhörde kvarndammen och fisket fastigheten Beskvarn 1:1. Efter skiftet fick Rösjönäs Västergård strandägor till dammen och tillgång till fisket. Vattennivån i dammen höjdes 1895 varvid den såg, belägen vid åns mynning till dammen på ägorna Rösjönäs Västergård, inte kunde användas eller fick begränsad användning.
Karta Beskvarn och Rösjönäs Västergård 1789.
Utifrån dokument från år 1876 kan tomten nedströms vägbron bebyggas och begagnas till färgeri och vadmalsstamp samt för garveri.
Ägarförhållanden
Runt 1850 finns i Husförhören endast upptagen personer som arbetade med kvarn och såg. Båda verksamheterna är belägna på fastigheten Beskvarn 1:1. Ägare till Beskvarn 1:1 före 1859 var Fredrik Stålhammar på Kullebo.
1859 köpte Carl Adolf Magnusson Beskvarn 1:1. Efter 10 år, 1869, såldes Beskvarn 1:1 till Johan Magnus Petterson. Samma år gjordes en avstyckning från Beskvarn 1:1 varvid fastigheten Beskvarn 1:2 bildades innefattade fullmjölskvarn, grovmjölsstenar, grynverk, enbladig såg, vattenfall samt dammfästen.
Efter avstyckningen och samma år köpte Johan Peter Jonasson, Rösjönäs Västergård, och hans fru Stina Maria Karlsdotter fastigheten Beskvarn 1:2.
Johan Peter Jonasson gifte sig med Anna Gustava Boman 1854 samma år som de köpte Rösjönäs Västergård. De fick en dotter Ida Fredrika. Anna dog 1856 i lungsot, tbc, och Ida 1869 i mässlingen. 1861 gifte Johan Peter om sig med Stina Maria Karlsdotter från Kejsarkulla. De fick tio barn. Viktor och Emil var två av dem.
1893 köpte Emil Johansson Beskvarn 1:2 av sina föräldrar för 6000 kronor. I köpet ingick även färgeriet (4). Färgeriet hade tidigare inköpts av Johan Peter Jonasson efter budgivning, då den dåvarande arrendatorn inte kunde betala arrendet till Carl Adolf Magnusson.
Senare såldes gården Beskvarn 1:1 till Torsten Brindevall.
Fastigheten Beskvarn 1:2 med kvarnen såldes 1928 till A. Hjalmar Hult och 1951 till Erik Salander. Kvarnen var i drift ett antal år därefter.
Ekonomisk karta med fastighetsindelning (1).
Emil Johansson berättad av sonen Bertil.
Betalning för att mala fick mjölnaren genom att man ”tullade”, dvs man tog en kappa säd i betalning för malningen, för några pengar hade man inte. Kvarnen var den största i socknen. Man körde säd för malning från Idanäs, Pinnatorp, Stimmetorp, Stora Holm med flera gårdar.
Kvarnen i nuvarande skick med vattenfall och intag till turbiner för strömproduktion (1)
Till kvarnen hörde också en såg och ett hyvleri. Emil utvecklade sågen och hade en maskin där man kunde hyvla pärlspont. Emil byggde även en ångkokare för havre. Där spetsades och klämdes havren som i hushållen kokades till sk spetsgröt. Emil körde med häst till Kalmar,10 mil bort, och stod på torget och sålde havregryn till kalmarborna. Hur ofta denna resa gjordes vet jag inte men det måste varit jobbigt att åka med häst och vagn hela natten till Kalmar för att köra tillbaka hem natten därpå.Sågat virke kördes till Kalmar och möjligen också Oskarsham. På dessa resor var man rädd för att bli rånad och man hade därför med sig en pistol.
Pistolen som säkrade transporter till Kalmar och Oskarshamn.
Emil byggde sin egen bostad på fastigheten Beskvarn 1:3, 1907. Bostaden är ett tvåfamiljshus som också en kort period inhyste familjen Uebel som hade en stor familj. Var Uebel bodde tidigare finns ingen uppgift om men kanske hade färgeriet även en bostadsdel.
Emil arrenderade senare ut kvarnen från ca 1913 men behöll såg och hyvleri och ägnade sig åt virkesaffärer. Tillsamman med sin bror Viktor, också han väldigt intresserad av sågverk, arbetat de ihop med olika portabla sågverk med tändkulemotorer. Viktor anlade senare ett eget sågverk på Rösjönäs Västergårds ägor, med kraft från en tändkulemotor. Sågverket var i drift inpå 1970-talet.
Emil hade ett stort sågverk med ångmaskin på södra delen av ån i Beskvarn. Han installerade en likströmsgenerator redan 1912 och hade elektricitet under första världskriget. Han införskaffade den första telefonen, Smålands Farstorp 11B. Näshults Säteri hade 11A och Claessons affär 11C. Telefonen var till stor nytta och glädje för folk när man behövde få tag i doktorn och veterinären.
Sågen brann ner 1917. Emil fick inte ut några försäkringspengar för branden då försäkringsbolaget ansåg att han själv orsakat den. Någon upprättelse fick aldrig Emil.
Under krigsåren med dålig belysning ville flera ha elektriskt ljus. Ett bolag bildades 1917 Aktiebolaget Beskvarn Kraftstation och Kvarn och ledningar drogs fram i socknen. Bolaget gick i likvidation 1925 (5).
Färgeriet
Nedströms vägbron med färgeriet på höger och garveriet på vänster sida (1)
Färgeriet.
Färgeriet låg nerströms vägbron inom fastigheten Beskvarn 1:3, där det fanns ett litet vattenfall. Ett vattenhjul drev även en vadmalsstamp. I bondgårdarna vävdes vadmal för att ge varma kläder. I stampen gjordes vadmalen mjuk.
Dessutom fanns på samma axel en benstamp. När bönderna ändå besökte kvarnen tog man med sig säckar av ben som krossades i stampen. Benmjölet användes för gödning i potatislandet. Detta ger god potatis. Det här förekom fram till 30-talet.
Ernst Julius Uebel (1866-1948) kom till Beskvarn 1891 med sin fru Edla Widstrand. De bodde tidigare i Säby (Tranås) där Ernst lärt sig att driva färgverksamhet (6). De drev färgeriet till 1907 och flyttade till Åseda där de bodde tills de dog på 40-talet.
 Ernst Uebel (6) |
 Edla Uebel (6) |
Uebels far Johan Carl Uebel var från Bayern och invandrade tillsammans med sin bror Carl Friedrich i början av 1850-talet . Carl Friedrich drev bryggeri i Oskarshamn och Johan Carl tar småningom över Carl Friedich bryggeri i Vetlanda, Ybelsborg.
Familjen Uebel fick 9 barn men ingen blev kvar i socknen. Äldste sonen Johan flyttar till Åseda och gifter sig men Lilly Herrlander. Johan arbetade som stins vid järnvägen. Ernst Uebels syster Hildegard gifter sig med Axel Sandwall på Kullebo Säteri.
Garveriet
Garveriet numera ombyggt till sommarbostad.
På andra sidan ån mitt för färgeriet låg ett garveri på fastigheten Beskvarn 1:6. På gården fanns djupa ”kar” nedgrävda i marken med lock över. Hudarna låg en längre tid i ek- eller granbarksvätska för att hudfettet skulle kunna tas bort. Hudarna spändes på en träskiva och med stora knivar på skaft i bägge ändarna skavdes fettet bort.
Till garveriet hörde även en barkstamp som drogs av ett vattenhjul.
Mejeriet
Sannolikt beläget på fastigheten Beskvarn 1:2.
Idag finns inget kvar av mejeribyggnaden. Enligt uppgift låg den på vänster sida direkt efter man svängt upp mot kvarnen från stora vägen. Mejeriet drevs av Christina Nilsson i ca 10 år från 1881.
Kraftbolaget
År 1917 bildades Aktiebolaget Beskvarn Kraftstation och Kvarn. Bolaget gick i likvidation 1925. (5).
Referenser
1. Minnen vid vatten. Inventeringar av kulturmiljöer längs vattendrag inom projekt Kultur Aqua år 2014 – Farstorpaån, Skärveteån och Gårdvedaån. Länstyrelsen i Jönköpings Län. Meddelande nr 2016:10.
2. Jungenfelt Karl. Näshults socken under medeltiden. 2009.
3. Nordin Åke. Från skvaltkvarn till kärnkraft. Smålandsstenar 1995.
4. Köpekontrakt mellan Emil Johansson och Johan Peter Jonasson.1893.
5. Röshoff Kennert. Aktiebolaget Beskvarn Kraftstation och Kvarn. Näshults Hembygdsförening. 2022.
6. Kerstins Rötter. Blogg Kerstin Karlström.
7. Kyrkoarkivet Näshults socken.
Bilaga 1
Näringsverksamheter 1809-1950
Angivna årtal ansluter till Näshults kyrkoarkivet Husförhör varför årtalen presenteras i perioder. Exakta årtal för en händelse har inte undersökts eller kunnat fastställas.
F=födelseår. D= dödsår
Fram till 1866 finns endast personer knutna till kvarnen nedtecknade i Kyrkoarkivet.
Efter 1866 finns personer upptagna för Kvarnen, Färgeriet och Garveriet. Sågen finns i bland tillsammans under rubriken Kvarn, tex Kvarn och Såg.
Arrendator kan också innefattar Brukare.
Fastigheten Beskvarn 1:1.
| 1809-1816 | ||
| Ägare | Fredik Stålhammar. F1767, Skede. | |
| Fredrik Lagercrantz. F1809, Åseda. | ||
| Mjölnare | Peter Jonsson. F1776, Lemnhult. Sven Månsson. F1786. Eva Lena Johansdotter. F1794. |
|
| 1827-1834 | ||
| Ägare | Fredik Stålhammar. F1767, Skede. Gustava Lagercrantz. F1776, Åseda. |
|
| Arrendator | Johannes Peterson. F1807?, Nottebäck? Johanna Nilsdotter. F1803, Näshult. |
|
| Mjölnare | Carl Magnus Magnusson. F1806, Mörlanda? Greta Petersdotter. F1808, Åseda. Peter Håkansson. F1804, Lindås. Christina Magnusson. F1805, Åseda. |
|
| 1842-1847 | ||
| Ägare | Fredrik Stålhammar. F1767, Skede. | |
| Arrendator | Johan Bohman. F 1819. Smedstorp. | |
| 1848-1850 | ||
| Ägare | Fredrik Stålhammar. F1767, Skede. | |
| Arrendator | Beskvarn och Kvarn, Johan Bohman F 1819.Smedstorp. | |
| Arrendator | Anders Peter Magnusson, Strömsholm. | |
| 1851-1855 | ||
| Ägare | Fredrik Stålhammar. F1767, Skede. | |
| Arrendator | Anders Peter Magnusson. F1805, Näshult. | |
| Mjölnare | Johanna Svensdotter. F1808, Åseda. | |
| 1856-1860 | ||
| Ägare | Carl Adolf Magnusson. F1815, D1904. Korsberga. Anna Lisa Petersdotter. F1819, D1905.Lemnhult. |
|
| Mjölnare | Anders Peter Magnusson. F1805.Näshult. Johanna Svensdotter. F1808, Åseda. Flyttade 1859. |
|
| 1861-1865 | ||
| Ägare | Carl Adolf Magnusson. F1815, D1904. Korsberga. Anna Lisa Petersdotter. F1819, D1905.Lemnhult. Bodde kvar i Beskvarn i ”lägenhet”. |
|
| Mjölnare | Johan Peters Karlsson. 18?. Näshult. Anna Maria Lind. F1836. Virserum. Flyttade 1864. |
Beskvarn Färgeriet
| Ägare: | ||
| – 1869 | Carl Adolf Magnusson. Beskvarn. | |
| 1869 | Johan Peter Jonasson Rösjönäs | |
| 1893- | Johan August Emil Johansson. Näshult. Sannolikt avvecklat efter att Uebel flyttat 1907. |
Färgeriet utarrenderades till följande personer/familjer:
| 1861-1876 | ||
| Färgare | Karl Johan Ståhl. F1825, D1877, Hycklinge. Inflyttad 1863. Sofia Lind. F1819, Virserum. |
|
| 1876-1880 | ||
| Färgare | Karl Johan Ståhl. F1825, D1877, Hycklinge. Sofia Lind. F1819, Virserum. |
|
| Färgare | Daniel Grönvall. F1829, Kråksmåla. Anna Fredrika Petersdotter. F1835, Virserum. Inflyttad 1878. |
|
| 1881-1885 | ||
| Färgare | Daniel Grönvall. F1829, Kråksmåla. Anna Fredrika Petersdotter. F1835, Virserum. Flyttade 1885. |
|
| Färgare | Sonen Gustad Edving Grönvall, utvandrade till Amerika 1883. | |
| 1886-1891 | ||
| Färgare | Ernst Uebel. F1866, Säby. Inflyttad 1891. Edla Wistrand. F1866, Rök. |
|
| 1892-1899 | ||
| Färgare | Ernst Uebel. F1866, Säby. Edla Wistrand. F1866, Rök. |
|
| 1900-1913 | ||
| Färgare | Ernst Uebel. F1866, Säby. Edla Wistrand. F1866, Rök. Flyttade 1907 till Åseda. |
|
| Färgare | Johan Magnus Wetterling. F1831, Stenberga. Flyttade 1901 till Virserum. |
Beskvarn Garveriet
Ägare/arrendatorer:
| -1886 | Carl Adolf Magnusson, Beskvarn 1:1. | |
| 1886-1891? | Johan Alfred Medin. | |
| 1892-1899? | Erland Melcher Wirsén. Gustav Klas Wirsén. Johan Alfred Medin. (Osäkra årtal av ägarförhållanden mellan dessa personer) |
|
| 1899?-1913 | Herman Petersson. Eskerbäck, Fagerhult? | |
| 1913-1936 | Johan Gustaf Hult. Började som arrendator. | |
| 1936 – ? | Johan Konstans Salander. |
Osäkert när verksamheten upphörde.
Personer/familjer som arbetade i Garveriet.
| 1861-1865 | ||
| Garvare | Martin Samuel Holmer. F1825, Uddevalla. Inflyttad 1863 från Åseda. Anna Stina Petersdotter. F1834?, Åseda. |
|
| 1866-1870 | ||
| Garvare | Martin Samuel Holmer. F1825, Uddevalla. Anna Stina Petersdotter. F1834?, Åseda. Familjen utvandrade 1869 till Amerika. |
|
| Garvare | Erland Melcher Wirsén. F1847, Virserum. Inflyttad 1868. Anna Lovisa Karlsdotter. F1851, Åseda. |
|
| 1871-1885 | ||
| Garvare | Erland Melcher Wirsén. F1847, Virserum. Anna Lovisa Karlsdotter. F1851, Åseda. Flyttade till Växjö 1882. |
|
| Lärling | Johan Alfred Karlsson. F1851. Åseda. | |
| 1881-1891 | ||
| Garvare | Johan Alfred Medin. F1857, Åseda. Inflyttad 1873. Lisen? Karolina Andersson. F1860, Lemnhult. |
|
| Garvare | Per August Emil Jonasson. F1861,Vetlanda. | |
| 1892-1899 | ||
| Garvare | Johan Alfred Medin.F1857, Åseda. Lisen? Karolina Andersson. F1860, Lemnhult. Flyttar 1892 |
|
| Garvare | Gustav Klas Wirsén. F1874, Näshult. Inflyttad 1897. | |
| 1900-1913 | ||
| Garvare | Gustav Klas Wirsén. F1874, Näshult. Hilda Sofia Petersdotter? F1876, Granhult? |
|
| Garvare | Johan Gustaf Hult. F1866, Lenhovda. Anette Regina Peterson. F1865, Fagerhult. Inflyttade 1909. |
|
| 1913-1936 | ||
| Garvare | Johan Gustaf Hult. F1866, Lenhovda. Anette Regina Peterson. F1865, Fagerhult. Flyttar till Fagerhult 1936 |
|
| 1936- | ||
| Johan Konstans Salander. |
Beskvarn Mejeriet
| 1881-91 | ||
| Ägare | Johan Peter Jonasson Rösjönäs Västergård. | |
| Mejerarbetare | Christina Nilsson. F1857, Höja?. |
Beskvarn Kvarn & Såg
Ägare
| 1869-1893 | Johan Peter Jonasson. Näshult. | |
| 1893- ? | Johan August Emil Johansson. Näshult. | |
| ? -1928 | Johan Hillström. Flyttade 1928. | |
| 1928-1951 | Axel Hjalmar Löf. Uråsa. | |
| 1951- | Erik Salander. Näshult. |
Personer/familjer som arbetade i Kvarnen och Sågen.
| 1856-1860 | ||
| Mjölnare | Anders Peter? Magnusson. Johanna Svensdotter. F1808. |
|
| 1861-1865 | ||
| Mjölnare | Johan Peter Karlsson. F1814, Näshult. Anna Maria Lind. F1836?, Virserum. Flyttade till Virserum 1864. |
|
| 1866-70 | ||
| Mjölnare | Erland Gustav Karlsson. F1841, Älghult. | |
| Mjölnare | Klas Erik? Berglund. F1840 ,Virserum. Maria Jacobsdotter. F1836, Berga. |
|
| 1871-75 | ||
| Mjölnare | Klas Erik? Berglund. F1840 ,Virserum. Maria Jacobsdotter. F1836, Berga. Flyttade 1871. |
|
| Mjölnare | Anders Peter Andersson. F1840, Näshult. Matilda Christina Andersdotter. F1850, Stenberga. |
|
| Mjölnare | Jonas Alfred Nilsson. F1845, Virserum. Stina Lisa Johannesdotter. F1845, Vetlanda. Flyttade 1873. |
|
| 1876-1880 | ||
| Mjölnaren | Johan Gustav Jonasson. F1845, Nye. Matilda Sofia Bohman. F1849, Näshult. |
|
| Mjölnaren | Anders Alfred Karlsson. F1856, Näshult. Ida Charlotta? Johannesdotter. F1858, Näshult? |
|
| 1881-1885 | ||
| Mjölnare | Anders Alfred Karlsson. F1856, D1883, Näshult. Ida Charlotta? Johannesdotter. F1858, Näshult? |
|
| Mjölnare | Jonas Magnus Karlsson. F1848, Näshult. Anna Stina Andersdotter. F1864, Näshult. Flyttade 1885. |
|
| 1886-1891 | Ingen nedtecknat husförhör avseende Kvarnen och Sågen. | |
| 1892-1899 | ||
| Mjölnare | Johan August Emil Johansson. F1864, D1952. Näshult. | |
| 1900-1913 | ||
| Mjölnare | Melker Kron. F1865 Näshult. Flyttade 1909. Elin Bria Karlsdotter. F1864 Näshult. |
|
| Mjölnare | Axel Reines? Westring F 1869 Högsby. Flyttade 1909 Albertina Viktoria Andersdotter F1872 Näshult. |
|
| Mjölnare | Johan August Emil Johansson. F1864, D1952. Näshult Hanna Emilia Johansson. F1885, D1936. Lemnhult. |
|
| Mjölnare | Johan August Andersson. F1866, D1910. Näshult. Sara Stina Jonasdotter. F1865, Näshult. |
|
| Mjölnare | Ernst Oskar Emil Ågren. F1881, Näshult. Hilda Kristina Karlsson. F1885, Näshult. |
|
| Mjölnare | Alfred Emanuel Gustavsson? F1880, Kristdala. Edit Martina Jonasdotter. F1881, Åseda. |
|
| Mjölnare | Oskar Albert Johansson. F1874 Inflyttad 1911 flyttade 1913. Hedvig Fridborg? Petersdotter. F1874, Ölmestad. |
|
| Mjölnare |
Johan A Kron. F1865, Näshult. Inflyttad 1904. Stina Maria Karlsdotter. F1864, Näshult. |
|
| Mjölnare |
Axel R Westring. F1869,Högsby. Inflyttad 1904. Flyttade 1907. Albertina Viktoria Andersdotter. F1872, Näshult. |
|
| 1913-1926 | ||
| Mjölnare | Alfred ? Gustavsson. F1880, Kristdala. Flyttade 1915. Martina Johansdotter. F1881, Åseda. |
|
| Mjölnare | Ernst Rudolf Petersson. F1877, Skatelöf. Ida Helena Svensson. F1876, Hjortsberga. Flyttade 1918. |
|
| Mjölnare | Erik Olle Stark? F1893, Långasjö? Flyttade 1925. | |
| Mjölnare | Ernst Oskar Erik Ågren. F1881, Näshult. | |
| Maskinist | Karl? Fritjof Lundberg? F1884, Uråsa. ? Andersdotter? F1885. Flyttade 1925. |
|
| 1927-1940 | ||
| Mjölnare | Axel Hjalmar Löf. F1881, Uråsa. Anna Charlotta Fransson. F1886. Johan Hillström Utflyttad 1928? |
|
| Arbetare | Konrad Nilsson. | |
| Mjölnare | Tage Georg? Karlsson. F1919. Ås. Flyttade 1940. |
Hur många bodde i byn Beskvarn 1900-1913 knutna till verksamheterna och torp.
Garveriet: 7-8
Färgeriet: 10
Sågen: 20
Kvarnen: 19
Undantag: 2
Övriga: 4
Lägenhet: 4
Torp:
Karlsborg: 6
Blomsterkullen: 4
Summa ca 55 personer. Det var en stor rörlighet så uppskattningsvis bodde 40-45 personer där permanent.
Sannolikt fanns ytterligare personer knutet till sågverket, då sågverksamheten i flesta fall endast var i gång ca sex månader om året.
Under period bodde en lärarinna i byn men om det fanns ett skolhus är osäkert.