När jag nu ser små barn försedda med väskor, hängande på ryggen, på väg till sin småskola vid kyrkan, men det är blott ett fåtal, så går mina tankar tillbaka till min barndom. Till den tid då jag som dessa barn gick samma väg till min småskola, också den nere vid kyrkan. Men den småskola som jag gick i låg i den då relativt nya sockenstugan, byggd 1851.
Näshults kyrkskola 1914
Sockenstugan innehöll på nedre våningen en småskolsal till höger och en kommunalsal till vänster. På baksidan mellan de båda salarna låg småskolelärarinnans bostad om ett rum och kök. Jag började i första klassen i småskolan. Vi voro många barn och lärarinnan hette Hilda Svensson. Hon var liten till växten, mager, håret åtstramat i en knut i nacken. Skolans uppvärmning på vintern skedde i en stor öppen spis, och de barn som hade turen att få sitta närmast elden hade det varmt och skönt men de som hade sina platser längst bort, kände inte av någon vidare värme. Intill den stora spisen hängde vi våra ytterkläder på krokar på väggen och på golvet stod våra matsäckskorgar. Vår utrustning var en griffeltavla med vidhängande hartass, a-b-c-boken och katekesen. Skolan började kl 8 på morgonen och slutade kl 4 em. Tio minuters rast mellan lektionerna och kl 12 åt vi den medhavda maten. För många var skolvägen lång. Minnet av min första skolgång har liksom bleknat, men ett står kvar och det är att Hilda var otroligt nitisk i att pränta i oss kunskaper. Kunde vi inte vår läxa så hände det att vi fingo smaka rottingen eller fingo vi en liten smäll på kinden. Det var inte alltid så lätt att följa med för en del, då de hade stigit upp tidigt och sedan gått en lång väg. Men ett lärde vi oss och det var att hälsa, niga eller bocka och tacka. Ute i den stora förstugan stod en vattenså av koppar och en skopa att dricka med.
På andra våningen i sockenstugan var en stor lärosal till vänster för folkskolan och övriga utrymmen utgjorde bostad, tre rum och kök, för folkskolläraren.
Roteskolan i Rösjöholm
Flera byar bildade s.k. rotar och i dessa förekom ett ambulerande skolsystem, d.v.s undervisning gavs barnen av någon läs och skrivkunnig person i en hyrd lokal på någon gård. Sådana ambulerande småskolor var anordnade i Rösjöholm, Häradssjögle, Idanäs och Götestorp. I Beskvarn bodde en lärarinna, Emma Karlsson, som hade på sin lott att sköta undervisningen i en del sådana rotar bl.a. i Rösjöholm.
Lövhults skola 1910-talet
I Lövhult byggdes 1905 ett nytt skolhus med varannandagsläsning för såväl småskole- som folkskolebarn. Folkskollärare AE Engkvist var lärare, en utmärkt sådan. Han var även organist i församlingen. Eftersom folkmängden vid denna tid var omkring 12 — 1300 personer så var det många barn i såväl små- som folkskolan. Skolan är nu nedlagd. Den sista läraren i Lövhult var Signhild Åhlund.
Kejsarekulla skola
Men inom skolväsendet har stora förändringar skett. Kejsarekulla skola uppfördes 1925. Fram till 1952 var Kejsarekulla en B-3 skola, men efter den nya kommunindelningen och omorganisationen av skolväsendet med en centralisering av sjundeklassen var den B-1 skola med undervisning av klasserna 3 och 4. Barnantalet var ca 20. Skolan nedlades 1962 och beslut fattades att de barn som gick i Kejsarekulla skola då skulle överflyttas till kyrkskolan i Näshult, enl beslut i sept 1961. De lärarinnor som tjänstgjort i denna skola har varit Gerda Johansson 1925—1947, Maj-Lis Leth 1948—1954 och Dagmar Blomkvist 1955—1960. Hillhults skola såldes 1950. Orsaken till nedläggningen av dessa skolor var det minskade barnantalet, en direkt följd av minskad folkmängd i Näshult.
Kyrkskolan bibehålles och där är undervisning i 6 klasser, s.k. små- och storskola. Efter att ha genomgått 6-te klassen så fortsätter undervisningen i klasserna 7-8-9 på ”högstadiet” i Vetlanda, dit barnen åker skolbuss dagligen.