Sofia ifrån Götestorp

1869 02 04 föddes Maria Sofia var hon föddes vet jag inte. I husförhörslängden för Näshult står att hon är född i Näshult. Hon döptes dock i Målilla och under resten av hennes liv står det att hon föddes i Målilla. Faddrar var mormor och morfar och morbror och en Augusta Boberg ifrån Målilla by. Var det så att mamman for till Målilla för att föda? Det får vi kanske inte riktigt reda på.

Sofias föräldrar var:

Mjölnare Karl August Lindberg f. 1842 09 31
Anna Karolina Johannisdotter f. 1838 04 11

Båda föräldrarna var födda i Nye och de gifte sig 1866 03 15. De bodde nu i kvarnen Götafors i Götestorp.

I granngården bodde Johan Danielsson med hustru Gustava och sonen Algot f. 1862.

Sofias familj flyttade till Målilla socken 1869 11 28 och kvarnen i Ämmenäs men Sofias far ägde fortfarande kvar kvarnen i Götafors. Lyckan blev inte så långvarig. 1871 08 01 dog moder Anna Karolina, i barnsäng.

Sofias pappa kallades nog August. Han gifte om sig 1872 10 26 med Charlotta Mathilda Pettersson f. 1843 05 27 i Målilla socken. Målilla och Gårdveda var vid denna tid sammanslagna / sammanregistrerade. Den nya familjen bodde i kvarnen under Rosenfors bruk. Här får Sofia 4 halvsyskon. 1880 flyttar familjen åter till kvarnen i Ämmenäs men 1882 03 10 går flytten åter till Näshult och Götestorp.

Vad hade hänt under tiden i Götestorp?

1872 flyttade, närmsta grannen till kvarnen, Johan Danielsson med familj till Näshults säteri. De behöll gården men det kom en annan brukare där, hälftenbrukare.

1876-1880 enl. husförhörslängden säljer Johan Danielsson gården till kvarnägaren August Lindberg. Ägare till både kvarnen och gården står August Lindberg. Samma hälftenbrukare är kvar till Lindbergs kommer till Götestorp 1882.

Sofia konfirmerades 1884 05 22. Sedan verkar det ha gått sin gilla gång. Vad gjorde Sofia? Vilket umgänge hade hon och vilka ev. friare fanns? Sofia hjälpte naturligtvis till i hemmet med både inne och ute sysslor som var vanligt på den tiden.

Sofia träffade en Johan Hermann när familjen Lindberg besökte fruns släkt i Målilla.

Sommaren 1891 skriver Johan Hermann från Ämmenäs till Sofia att han inte kan komma och hälsa på som planerat. Fick inte ledigt igen, de kunde inte skaffa vikarie. Lyda måste man, såvida platsen vill behållas. (Det var nog svårt att få jobb på den tiden som idag.)

Tanken var att Carl i Grönäng skulle skjutsa, han hade även erbjudit sig att vara “Böneman”. Vill du att Carl ska hämta dig hit ner? Carl var en torpare på på 63 år och bodde i Kallersebo. Har skrivit om ledighet att jag blivit uppledsen vid allt. Undrar hur det gick med den träffen? Bil och järnväg ej heller cykel fanns nog att tillgå. Vägsträckan var väl ungefär 45km med häst och åkvagn med järnhjul, enkel resa. Hur lång tid kunde det ta? Det var inte helt okomplicerat att få till en träff.

1892 05 21 tog hon ut lysning med Johan Herman ifrån Ämmenäs. Han var Resepostbetjänt. Han född i Lekåsa församling i Skaraborgs län. De gifte sig 1892 10 29. Sofia flyttade till Oskarshamn 1892 11 21.

De fick barnen Ester f 1893 och Elsa f 1895.

Elsa Hermann

Elsa Hermann

Ester Hermann

Ester Hermann

För att få bättre tjänster fick de nog flytta en del:

1895 till Döderhult
1899 till Oskarshamn
1902 till Hultsfred postiljon
1904 till Linköping 1:te postbetjänt 1:te postvaktmästare, Överpostiljon.

Johan dog 1947 01 15 i Linköping. Sofia levde ytterligare ett år och dog 1948 01 04. Det fattades en månad att hon blivit 79 år.

På ett kort av Näshults Säteri, före delningen. Där står det på baksidan med lite darrig stil, kanske på ålderns höst: Skulle varit mitt hem om ej brännvinet funnits.

Sateriet_crop Sateriet baksida_crop

Hur kunde hon skriva så? Det måste vara på detta sättet att f.d. grannpojken f. 1862. Algot och Sofia måste haft tycke för varandra. Johan hade kanske haft en konkurrent i Algot? Lotten föll till Johans fördel kanske för brännvinets skull.

Algot gifte sig med Gerda 1893 08 12 och de fick dottern Inez. Det blev inget långt äktenskap för Algot dog 1898 12 23, dödsorsak enl. kyrkoboken: Slag

Sofia och Johans döttrar Ester och Elsa fick byta skola lite ofta innan de kom till Linköping.

Sedan gick de på läroverket i Linköping. De hade velat läsa vidare men fadern tyckte det var onödigt för flickor. Båda var mycket duktiga att uttrycka sig i skrift.

Ester var sekreterare vid Statens Järnvägar i Linköping. Några år arbetade hon vid SJ i Stockholm. I Stockholm fanns moderns kusiner och Esters sysslingar Lindberg. När fadern dött och modern blivit sjuk flyttande hon tillbaka till Linköping för att ta hand om modern och slutade då arbeta. Läste mycket och spelade piano. Hon var dominant och styrde och ställde med alla. Hon dog 1986.

Elsa arbetade som kamrer och ekonomichef på Skogsvårdsstyrelsen i Linköping. Hon fick engelska sjukan som barn. Hon var blid , vänlig och social och hon älskade Småland och kunde det latinska namnet på de flesta växter. Elsa har skrivit en vacker dikt från sin barndom i Näshult. Hon besökte ibland sin mors halvsyster Anna, gift med Emil Boman, i Götestorp (Graneberg).

dikt_left dikt_right

skapElsa fick ett skåp som Emil Boman tillverkat daterat 1904. Se bild.

Elsa dog 1969.

Både Ester och Elsa var ogifta och hade inga barn. De bodde tillsammans i samma lägenhet som föräldrarna haft i Linköping.

Föräldrarna, Ester och Elsa ligger begravde vid Kaga kyrka utanför Linköping.

 

// Ingegerd och Kennerth Götestorp Näshult. Juni 2013.