Striden om Näshult Säteri …..

….och mangårdsbyggnaden som sågades i två och halva fraktades bort.

Striden har sin början i en plötslig död en kall julnatt 1898 och leder till en släktfejd. Den lockar till stora affärer och spekulationer men leder till mest förlorare. Striden involverar många både officiellt och som ryktesspridare i Näshult med omnejd. Här finns krånglig juridik och komplexa ekonomiska transaktioner. Striden pågår fram till 1934 och då är säteriet halverat och en vacker historisk byggnad förstörd.

  Avsnitt  1 – 5 Utgångspunkter.
  Avsnitt  6 – 8 Rättslig prövning.
  Avsnitt  9 – 10 Delning.
  Avsnitt  11  Analys. Varför blev det som det blev…?

1 …. Historia

1638 utverkar Jacob Drummond tillstånd att bygga ett säteribygge, vilket stod klart på två år. 1683 fanns en välbyggd huvudgård. Gårdens storlek varierar kring tre mantal.
Säteriets mangårdsbyggnad är från 1700 talet. Byggt av dåvarande ägaren Anders Leijonhielm? Mycket likt Kullebo säteri som tragiskt brann ner till grunden 2003.

Därefter karolinen Lars Fixenhielm omtalad som, den enligt en sägen, förde hit Näshults kyrka altartavla som krigsbyte från Poland i början på 1700 talet buren av karoliner från Kalmar.

”Bänkstriden”
Fixenhielm var också en part i ”bänkstriden”. När Näshults ombyggda kyrka stod klar 1732 fastställdes efter vissa tvister gårdarnas fördelning av bänkrader. Längst bak placerades pigor och drängar, torp och backstugor.
Fördelningen mellan de tre säterierna Kullebo, Näshult och Ödmundetorp och hur de främsta bänkraderna närmast altaret skulle fördelas blev prestigefyllt och mycket långdraget.

Olika lösningar prövades av Östra härads tingsrätt, flera sockenstämmor, Nedre Revisionen, och med ett avgörande efter både överklagan, förlikning och resning, först 1742 i Justitierevisionen undertecknat av Kung Fredrik I. Och då var redan Fixenhielm död.
Vissa justeringar gjordes 1759.
Men frågan dök upp hundra år senare 1865 med prövning av Kungl. Befallningshavare och slutligen avgjordes av Kungl. Kammar Collegium 1867.

..Och lösning som består än i dag innebär att både Kullebo och Näshult säterier placerades längst fram. Ödmundetorp hade sen länge prefererat att sitt i mitten av Kyrkan.

Andra innehavare av Näshults säteri har varit Anders Ehrenström, sonen häradshövdingen Gustaf Ehrenström, Wilhelm von Schantz  samt översten och riddaren Elis Lagercrantz.

Näshult Säteri

1861 äger Johan Fredrik Öhrwall säteriet. Öhrwall agerar för att Näshult skulle tilldelas en poststation som på avlägsna orter avsågs underlätta förbindelsen till närmaste postkontor. Expeditionen placeras först i säteriet och därefter i Emilsro.

Öhrwall var också pådrivande som ordförande i kommunalstämman för att få socknens marknadsplats flyttad från Rösjöholm i socknens södra del till mer centrala Serarp. Detta resulterade i en ansökan 1863 och beslut i sockenstämman med start 1878.

Från Ebba marknad till Serarps marknad intill vägskälet på Säteriets mark. 24 fasta marknadsbodar byggdes och en Kurra som användes vid behov. Marknadsdagar och mindre torgförsäljning pågick fram till 1940

Öhrwall tar ett hypoteks lån på 30.000 kr med säteriet som säkerhet. Han går i konkurs 1871 och Näshult säteri säljs.

Det är nödår i Sverige och Småland drabbas svårt 1868-69

2 …. Näshult säteri av två mantal.

Beskrivningen av hela säteriet med ingående byggnader, trädgårdar eller andra nyttiga anläggningar. Ingår i lagaskifte processen 1924, signerat av förrättningsmannen lantmästare Oscar Ernfeldt.

Nr 1. Mangårdsbyggnad.
Timrad med kalkrappning. 20 ½ meter lång 13 meter bred och 6 meter hög. Tak av plåt.
Bottenvåningen består av huvudingång med öppen veranda, 2 förstugor, 7 rum med
4 garderober samt kök och skafferi.
Övre våningen består av hall, 6 rum och kök och 3 garderober.
Ovan en större vind samt nederst en källare.
Det finns kakelugnar i åtta rum och i övriga järnkaminer. Alla rum är tapetserade.
– Allt bedöms vara i gott skick.

Nr 2. Stat- eller drängstuga.
Timrad och delvis brädfodrad. 10 ½ meter lång, 8 meter bred och 5 meter hög. Tak av tegel.
Bottenvåningen består av 2 förstugor, 3 rum och kök och 3 garderober.
Övre våning består av 3 rum och kök och 2 garderober.
Det finns 5 öppna spisar och alla rum är tapetserade.
– Inredningen bedöms vara i dåligt skick.

Nr 3 Oxladugården
Dubbla brädväggar 32 meter lång, 9 ½ meter bred och 4 meter hög.. Sticktak
Finns plats för 34 klavbundna djur dessutom 5 kättar. Samt vattenledning och elektriskt lyse

Nr 4 Loge med vagnsbod.
36 meter lång, 9 meter bred och 4 meter hög. – sticktaket bedöms nära odugligt.

Nr 5. Ko-ladugård.
Dubbla brädväggar på fot av sten, 29 meter lång och nytäckt sticktak..
Med plats för 28 klavbundna djur dessutom 5 kättar. Samt vattenledning och elektriskt lyse.

Nr 6. Loge med tröskverkshus och häststall 36 gånger 9 meter. Med plats för 9 hästar.
Nr 7. Spannmålsbod 15 meter lång på sten och delvis tegeltak.
Nr 8. Spannmåls och visthusbod med vedbod. 10 gånger 7 meter med tegeltak.
Nr 9. Vedbod brädfodrad 11 ½ gånger 6 meter.
Nr 10. Mindre avträdes hus – bedömt vara i gott skick..
Nr 11. Fårhus av timmer 21 gånger 8 ½ meter – bedömt i dåligt skick.
Nr 12. Redskapsbod
Nr 13 och 14. Ett större och ett mindre svinhus.
Nr 15. Brygghus av timmer 7 gånger 6 meter – förfallet.
Nr 16. Byggnad för lintorkning ”Bastan” 9 gånger 5 ½ gånger 1 ½ meter.
Nr 17. Källare i trädgården med cementgolv och stenvalv.
Nr 18. Mindre avträdes hus – bedömt i dåligt skick.
Nr 19. Lada för halm 10 gånger 7 meter. Under välvd källare.
Nr 20 och 21. Lador dels Uddamossen 10 gånger 6 meter, dels Granatamossen, mindre.

Torpet Udden.
Torpet Fåglanäs.

Nr 34. Lindshult gult hus i Serarpakorset;
Boningshus timrat och brädfoder. Brädtak. 12 gånger 6 ½ gånger 5 meter.
2 rum och kök samt två förstugor.
– bedömt i gott skick.
– (Denna inventering bestrids av Inez och rättas av ägodelningsrätten till ett stort rum med kök och ej utnyttjad handelslokal i nedre och tre rum och kök i övre våningen.)
Nr 35. Uthus med plåtslageri och vedbod 11 gånger 4 meter. – bedömt i försvarligt skick.

Nr 36. Emilsro, hus i korset mot kyrkan;
Boningshus av timmer och brädfodrat under tegel tak. 12 gånger 7 gånger 3 ½ meter.
Nedre botten 4 rum och kök samt 2 förstugor och inbyggd veranda.
Övre finns 3 rum och 4 garderober
En kakelugn och i resterande rum rörspisar.
Nr 37. Uthus, vedbod och under grunden källare av sten. 11 gånger 6 ½ gånger 2 meter

Marknadsplatsen;
25 salustånd av bräder och sticktak
– i förfallet skick.

Marken;…….
Säteriet marker ligger i norr – sydlig riktning kring på båda sidorna av vägen till Vetlanda, den gamla Kungsvägen från Eksjö till Kalmar. Från i norr Fåglakulla till i söder Serarp och Haddarp.
Säteriet består av åker, ängar, avrösningsjord och impediment sammanlagt 300 hektar.
Till detta skog med noggrant angiven kvalitet.

3 …. Många i släkten.

1872 köper bröderna Johan Danielsson (1831 -1892) och Carl Danielsson (1838-1912) bondsöner från Götestorp med förfäder i Haddarp, släkt i Ödmundetorp, konkursboet med hälften var. 1881 säljer Carl sin del till brodern och köper Farstorps Säteri.

Johan D. är gift sedan 1860 med Gustava Danielsson (1839-1931) född Johansdotter från Nye och de har en son Algot Johansson (1862-1898)
Algot betraktas som far till Hilma/Hilda (1889-1945) Johansdotter som tar namnet Hilda, född i utomäktenskap och som Algot aldrig erkände.
Carl D. har en son Edvard Carlsson (1863-1955) som efterträder fadern.

Johan dör en novemberdag 1892 då han ikläd en långrock försökte hacka bort is, fastnar och söndertrasas i säteriets ”sågkvarn” vid Nyträdesgölen. Här sågades stockar och maldes säd. Kvarnens stenfundament finns kvar vid en ofta porlande bäck och vittnar om en imponerande storlek.

Johans fru Gustava Danielsson och son Algot ärver var sin halva av säteriet. Gustavas hälftenrätt grundas på att säteriet är köpt efter deras giftermål och ingår då i hennes giftorätt.

Johan Danielssons bouppteckning visar tillgängar;
Säteriet 45.000 kr, Lindshult 2.200 kr, Emilsro 1.500 kr, marknadsbodar 400 kr,
kvarnen 800 kr, Smedjenässja 3.000 kr. plus utjorden och ålfiske, summa 53.700 kr.
– Boet delas lika mellan Gustava och Algot.

1893 gifter sig Algot med Gerda Johansson (1869-1939) född Josefsson från Knivingeryd, Bäckebo och de får en dotter Inez Johansson (1894-1981).

1893 Gerda och Algot Johansson plus modern Gustava i svart

1895 flyttar Gustava från Säteriet till Emilsro.
Och 1896 köper Algot och Gerda torpet Löfvenäs.

4 …. Döden 1898

Algot dör dagen innan julafton 1898, 36 år gammal.
Det sägs… att han kallades för Suparen i Näshult…., att då han supit och somnat i en snödriva frös ihjäl…eller att Gerda gav honom en filt som tyngde ner honom om det nu var ute i kylan, på trappen till säteriet eller på golvet intill köket…eller att han tog sig upp till andra våningen och Gerda knuffade honom eller bara slängde en filt över honom när han föll. Kyrkoherden skrev slaganfall.
Det berättas att när Algot dött fick laggårdsmannen sparken efter att ha utropat …”kärringen är inte klok låta Algot dö utlåst i spyor och bara slängt ut en tung filt….”
Och i Nya Växiöbladet rapporterades om Algot som levt de senare år under oupphörligt sus och dus. Att han denna dag utmanade sina drängar att supa ikapp och efter druckit en liter sprit dog av alkoholförgiftning på säteriets vind medan Gerda sökte hjälp.

Gerda och Inez Johansson

Gerda har inte giftorätt då deras äktenskap ingåtts efter Algots förvärv genom arv. Däremot ärver Algots dotter Inez hans halva säteri.

Algots bouppteckningar visar för halva säteriet tillgångar;
För mangårdsbyggnaden 23.500 kr. och totalt 44.961 kr. Men skulder summeras till 23.281 kr. varav hypotekslån 6.292 kr. och en revers till Gustava på 11.655 kr.
Boets behållning blev då 21.680 kr.
Gerda avstod från alla anspråk mot en ersättning på 3.900 kr.

Således 1898 ägs halva säteriet, d.v.s. var sin andel av det oskiftade säteriet av;
Gustava Danielsson som har tagit Hilma 9 år som fosterbarn hos sig.
Inez Johansson 4 år boende med sin moder Gerda. Hennes farfars bror Carl Danielsson i Farstorp utses som hennes förmyndare fram till 1907.

Inez får lagfart till halva säteriet 1900 som värderas till 30.450 kr. Samma värdering finns kvar i förmyndarredovisningar fram till 1914.

1899 flyttar Gerda och Inez från Säteriet till Emilsro. Samtidigt flyttar Gustava från Emilsro tillbaka till Säteriet. Gustava kallas ”Stava” och är allt mer en lite torr och krokig gumma känd för att vara mycket snål. Och Gerda kallas ”ponata” kort för posesonata, fast hon faktiskt inte ägde.

Oscar II är kung i Sverige och ett tag till för Norge.

5 …. Upptakten till konflikt.

1907 tar Edvard Carlsson över ägandet av Farstorps säteri. (son till Carl Danielsson). Han har varit rättare, disponent och senast under ett år ägare till Trollebo säteri. Båda far och son har gjort affärer i Trollebo säteri. Båda är i olika skeden riksdagsmän. Edvard under devisen ”kristen tro och nykterhet”

Samma år utses ny förmyndare för ”studerande flickan” Inez blir under 1907 A G Gustafsson, Haddarp och nämndemannen J G Johansson från Lindholmen i Lemnhult socken. Förmydarskapet varade till 1914.
I redovisningen av Inez förmyndarskap ingår bland annat en fordran som Carl D har på Inez från 1899 som avvecklas 1908. Beloppet är på 11.125 kr plus 588 kr ränta och finansieras genom försäljning av skog å Smedjenässja på 6.352 kr och ett lån i Sparbanken på 5.000 kr.
Bland årets kostnader finns 567 kr till myndlingens lära och underhåll, skatt på 16 kr. samt 2 kr för skjuts till Åseda. Arrendeintäkter är 989 kr.
Säteriet halva del bokförs till 34.400 kr.

Gerda skriver från Knivingeryd 1915 i brev att ”Carl” har i sin förvaltning missgynnat Inez arvedel….”nog ej så särskilt mycket fäst sig vid omsorgen om sin myndling, utan i stället med sorgfällig noggrannhet sökt göra behållningen i boet så minimal som möjligt, och detta af honom uttalat syfte; att fru Johansson (dvs hon själv) ej skulle få något med.”
Hon pekar på att tillgångarna efter maken Algot belastat av skulder till Algots farbroder Carl.

1912 flyttar Gerda och Inez tillbaka till Säteriet och delar det med Gustava. Fosterdottern Hilda flyttar till Farstorps säteri.

Till Emilsro flyttar Pär Claeson (1885-1963) med familj. Han är handlare i Näshult först som satellit till faderns, Claes Johansson, lanthandel i Farstorp i huset Lindeslund och därefter i den nybyggda Claesons Affär.
– Där kostar ett kilosmör 2 kr. ett kilo kaffe 1 kr 80 öre och två kilo vetemjöl 80 öre.

Pär Claeson framför sin affär

Samma år dör Carl Danielsson i Farstorp. Han lämnar efter sig tillgångar på 127.000 kr i diverse byggnader samt i aktier och värdehandlingar Han äger aktier för 39.600 kr i Sydsvenska Kredit AB och 1 aktie i Sävsjöström-Nässjö järnvägar som köptes för 100 kr. och nu värderas till 10 kr.
– Alternativet med järnväg sträckan Vetlanda – Åseda genom Farstorp röstades ner 1909.
Här finns också ett lån tillhandlaren Claes Johansson på 3.000 kr. och ett eget lån på 5.000 kr taget med säkerhet i Inez halva säteri. Farstorp säteriet är redan överfört till sonen Edvard Carlsson.

Den största tillgången är 51.731 kr. investerat i Hedberg & Co i Helsingborg. Bakom detta finns Trollebo bolaget med tre ägare nämligen dessutom far och son, Carl D. och Edvard C. Bolaget ägde Trollebo 1901-1906 och då avverkades större delen av skogen.

Arrendator konflikt.
1913 uppstår konflikt vad gäller arrendatorsuppdraget då Claes Sjöberg efter tio år överlämnat till ny arrendator agronomen B Palmgren. Av avtalet framgår att Sjöberg har svarat för en våning i mangårdsbyggnaden, där han bor nämligen; kök, pigkammare, vardagsrum, sal och sängkammare samt för drängstugan med rättarerum och drängrum.
I övrigt regleras arrendatorns ansvar för skötsel av hus, åkerjord, ängs- och hagmark samt trädgården.
Konflikten löses i en kompromiss förrättning med tre ojäviga personer. Man inventerar underhållsbehov inom stora byggnaden och rummen inom ena våning, till ett tjugotal byggnader varvid lilla svinhuset lämnas utan anmärkning. Det totala beloppet blev 2.300 kr som med tillägg och avdrag fördelas till den tillträdande arrendator och en mindre summa till de båda ägarna.

Samma år inhämtar Gerda och Inez förslag från Sahlström i Växjö på omfattande renoveringar av huvudbyggnaden, 50 poster och summa 3.000 kr.

Gustava Danielsson säljer och Claes Johansson köper ena halvan.
1916 säljer Gustava sin andel i säteriet för som det sägs 75.000 kr. till Claes Johansson (1857-1938) lanthandlare i Farstorp. Han är inte släkt med övriga berörda.
Han undertecknar en revers på 40.000 kr och betalar Gustava 1.800 kr i årlig ränta. Vilket förmodas vara köpeskillingen.
Fosterdottern Hilda gifter sig 1918 med Oscar Bergman, lantbrukare och sågverksarbetare. De flyttar och hamnar 1927 i Nässjö.
För Hilda genom hennes man Oskar går Gustava i borgen för ett lån på 10.000 kr. Gustavas åtagande kommer vid förfall att utkrävas av Smålands Enskilda bank.

Gustava flyttar nu till Farstorps säteri och Edvard Carlsson och blir skriven där resten av livet.

Och under kriget går konsument priser i Sverige våldsamt upp för att därefter rasa.

Claes Johansson ansöker december 1916 om offentlig auktion av hela säteriet med underställda enheter. Men Inez genom Gerda är inte intresserade av försäljning och förklarar sin avsikt att söka klyvning av säteriet. (Begreppet ”klyvning” används även av rätten)
Och Inez skriver i en senare inlaga att Claes Johansson köp var ren spekulation.

Häradsrätten svarar med att laga skifte bör ske.

….Detta leder till tusental handskrivna dokument och kopior med beslut, protokoll, skrivelser och intyg samt detaljerade tätskrivna tabeller med beskrivningar och värderingar ner till enskilda åkerlappar och äppelträd..

6 …. Laga skifte 1917-1921. Första omgången.

Laga skiftet handläggningen påbörjades april 1917. Kallelse sker i kyrkan genom kyrkoherde Ragnar Rydeman och riktas till samtliga till säteriet angränsande fastighetsägare såsom Njupingetorp, Idanäs, Djupanäs, och Ekagård att närvara med kartor och handlingar. Bekräftelse på personliga kallelser sker med 5 öres brevkort.
Samtidigt sker hungerkravaller på flera orter i Sverige.

Distriktlantmätare Herr Edw. Ekberg leder förrättningen med skiftesdelägarna handlanden Claes Johansson och Fröken Inez Johansson med fullmakt till sin moder Fru Gerda J. Lagaskiftesgodemän är Axel Andersson Lönneberga, Korsberga socken och G E Johansson i Boatorp, Lemnhults socken.
I förhandlingarna fördelas säteriet i en ägarlott A respektive B i nord-syd riktning.. Gränsdragningen föreslås genom huvudbyggnaden och gårdstomten.
Till A-lotten tilldelas även den separerade delen kallad Varghagen och Gruvhagen, som blir med tiden stenbrottet, i full verksamhet än i dag.

(Lantmäteri kartor finns i slutet av denna artikel)

Samma år sker syn av arrendet med anledning av Fredrik von Malmborg tillträde. En genomgång av underhållsbehov i halva Stora byggningen och ett trettiotal byggnader. Såg och kvarnhuset behöver åtgärdas för 147 kr. men att kvarnen inte varit i bruk på länge. Summan blir 2.385 kr som skall betalas till ägarna, hälften var.
Inez har för avsikt att kontraktera C O Bergkvist som arrendator för sin hälft.

1918 vägrar Inez/Gerda, att underteckna lagashifte protokoll av ”försiktighetshänsyn”. De ifrågasätter förrättningsmannens förslag och underställs detta Ägodelningsrätten som föreslår mark för gemensamma behov vilket Claes J. godkänner men inte Inez i alla delar. Inez med underdånigt besvär överklagar till Kungl. Befallningshavande i Jönköping och deras förslag till avslag underställs Kungl. Maj:t. Överklagan avslås april 1919.

Per Claeson har nu fullmakt att företräda sin far Claes Johansson.

1919 är kartans areal uträknad samt ägorna beskrivna.
En värderingsförteckning presenteras över åbyggnaderna, men inte mansgårdsbyggnaden.
– Lott A inklusive drängstuga, ladugård, loge med vagnbod, svinhus mm,
torpet Udden (4.805 kr) och Lindeslund (4.000 kr) summa 27.680 kr.

– Lott B inklusive ladugård, stall och loge, spannmålsbod, fårhus, källare mm,
torpet Fåglanäs (4.805 kr) och Emilsro (4.500 kr) Summa 31.905 kr.
Detta beräknas ge en flytt kostnader på 2.450 kr minus statligt bidrag på 1.163 kr.

Men Inez är missnöjd med skiftesläggningen och fördelning av åbyggnaderna.
Och nu sker lottning……… Claes J. får A-delen och Inez B delen.

Och oktober 1919 förklarade distriktslantmätare Edw Ekberg;
”detta laga skifte för avklarat…den som med detta finner sig missnöjd äger att inom 60 dagar …sina besvär anföra hos ordföranden i Östra härads Ägodelningsrätt”.

Och Spanska sjukan skördar 37.000 liv av en befolkning på 6 miljoner i Sverige.

1919 sommaruppvaktning på säteriet, många damer plus de nya hälften ägarna. Per och Uno Claeson, med pappan Claes Johansson i mitten.

Inez Johanssons överklagar.
Överklagan inkom december 1919. Inez är då 25 år gammal och har som biträde sin mor Gerda Johansson änkefru. Och Inez har tagit hjälp av auditör Olof Svensson.

Inez har invändningar mot att dela ett boende i mangårdsbyggnaden med en annan ägare. Hon skriver att i så fall hur skulle uppdelning ske? – med en uppdelning mellan våningar eller halva huset vertikalt? Och hur ska underhåll kostnader fördelas. Hon skriver att detta blir ….”ett frö till tvistigheter”
Vidare att uppdelning i ägo lott A respektive B slår orättvist mot hennes B lott när det gäller tillgång på vägar som finns inom A delen, att vägar istället borde vara skiljelinjen, sämre bete, sämre fruktträd och att huset Lindeslund var större och bättre än Emilsro.
Hon anser det saknas en sakkunnig granskning av skiftet i dess helhet.

Hon föreslår att hon med Gerda flyttar ut ur huvudbyggnaden och flyttar delar av gården som sätts upp på den angränsande åkern norr om nuvarande säteri byggnader mot Vetlanda och får ersättning för detta.

Claes J. värjer sig för ytterligare processkostnader och föreslår ett byte av lotterna A och B om vissa justeringar görs.
Inez anser inte att detta löser en rad praktiska problem.

Östra Härads ägodelningsrätt fastställer dock laga skiftet juni 1920.

Enligt Näshults församlingsbok 1920 bor;
Hemmansägaren Inez samt Gerda i Säteriet. Dessutom bröderna Uno och Erik Claesson som är arrendatorer och syster Hildur hushållerska, från Nye.
I Emilsro; Kusken Axel Prag med fru och två söner samt f d hemmansägaren Johan Magnus Danielsson född 1846 i Virserum.
I Lindeslund; Per Claeson med fru och sonen Arne. Solomon Pettersson med fru och sonen plåtslagaren Elias. Och August Larsson med familj och svärmodern.

Alltså Claes Johanssons två söner och en dotter bor på säteriet.

…och går till Kungs
I juli anför både Inez Johansson och Claes Johansson var för sig underdånigst besvär över häradsrättens beslut till Kungl. Maj:t.

Kungl. Maj:t skickar oktober 1920 besväret på remiss till Lantmäteristyrelsen som svarar ett år senare i oktober 1921.
Svaret är på många sidor tätskriven text och ger en noggrann redovisning om 1800 talets storskift mot Säteriets angränsade gårdar nämligen Fåglakulla, Idanäs, Njupingetorp, Djupanäs prästgården, Haddarp och Serarp. Styrelsen finner att delar av den genomförda rågången innehåller brister och bör göras om.

Kungl. Maj:t beslut december 1921 underkänner rågången mot Idanäs och Ödmundetorp som ska göras om med beaktande av 1810 års storskifte.
I övrigt återförvisas förrättningen till Kungl. befallningshavande i Jönköping och därefter skiftesmannen.
– ”Det vederbörande till underdånig efterrättelse länder”

Nu är Gustav V kung och kvinnor har fått rösträtt i Sverige.
Inez väljs till Näshults kommunalnämnd och engagerar sig i fattigvårdsfrågor.

Näshult säteri kring 1920. En av arrendatorerna Claeson till häst.

7 ….. Laga skifte 1923-1926 andra omgången.

Juni 1923 återupptas förrättningen nu under ledning av lantmätare Oscar Enfeldt mellan skiftesdelägarna handlanden Claes Johansson och Fröken Inez Johansson biträdd av sin moder Fru Gerda Johansson. Samma godemän som tidigare, Axel Andersson och G E Johansson. Kallelse hade upplästs i Näshult Kyrka vilket intygas av Ragnar Rydeman kyrkoherde.

Då har kompletterande rågångsutstakning mot Idanäs och Ödmundetorp enligt Kungl. Maj:t. beslut genomförts av distriktlantmätare Edw. Ekberg.
Inventering av bostadshus och byggnader föreligger. (Se ovan under rubriken 2)
Under hösten görs ägobeskrivningar som bordläggs till nästa år. Parterna är dock överens om undantag av mark för gemensamma behov för; landsvägar, utfartsvägar och skiftesvägar.

Claes J. ger nu fullmakt till sonen Pär Claeson att företräda honom.
Harald Danielsson som är handelsbiträde i Claesons Affär bevittnar fullmakten. Men han ska snart starta H Danielssons omnibustrafik med finansiellt stöd av Pär C.

1924 under sommaren, efter att ha undersökt både kartan och marken, är man överens att följa ägodelningsrättens förslag om skiftesläggning och inte Lantmäteristyrelsens förslag.

I skifteshandlingarna finns beskrivet åker, ängar, avrösningsjord och impediment i 1370 poster fördelat till A lotten totalt 147 hektar och B lotten 154 hektar.
Till detta skog och trädinventeringar.

Det föreliggande delningsförslaget innebär att Inez J. skall flytta ut ur gårdsbyggnaderna. Man är dock inte överens om flyttkostnader utan uppdrar åt förrättningsmännen tillsammans med G Prim, byggmästare från Virserum att komma med beräkningar.

Från 1924 och fram till december 1925 skriver inte Inez under mötes protokoll. Vilket antecknas först som ”vägrar utan skäl” sen ”vill inte” därefter ”av princip.”
(Senare i sin överklagan försvara hon sig med att …”en oerfaren kvinna icke allt för mycket vågar lite på sin förmåga att i en tveksam sak genast fatta det rätta beslutet”. Och att det är lättare för Claes J ”som köpt på spekulation och att det därför inte har så stor betydelse”)

Samma år tillträder Frank Weslien från Trollebo som arrendator för B delen på fem år. (Han har under en period varit ägare till Trollebo förutom riksdagsman) Avgiften är 1.100 kr årligen. Enligt avtalet skall tvister om arrendet ej dragas inför domstol utan skall avgöras genom kompromiss med tre ojäviga personer.
Övre våningen i mangårdsbyggnaden undantas arrendet. Där bor Inez och Gerda..

1925 års sommar görs utstakning av skifteslinjer och gemensamma undantag. Byggnadsbeskrivningen har bearbetats till förslag till utflyttningskostnader.
Värdering av de gemensamma byggnaderna förutom mangårdsbyggnaden föreslås fördelat sålunda: A delen 27.680 kr och B delen 31.905 kr.
Vad gäller boende i Udden och Fåglatorp samt Lindshult och Emilsro föreslås ingen flyttning och att därmed berörda må bo kvar.
(Pär Claeson med familj bor i Emilsro)

Men man är inte överens om utflyttningskostnaderna. Och båda parter begär uppskov vad gäller ersättningen för skog beräknat till fur och gran med minst 10 cm diameter i brösthöjd.

Och Inez skriver nu under decembers och följande protokoll.

Och Gerda och Inez Johansson vinner en överklagan till Kungl Maj:ts Befallningshavande om avrinningen från stämmet vid Osadamm mot mjölnare Artur Hillström med påverkan på ett elektriskt kraftverk i Beskvarn. Även tidigare har reglering för ålfisket vid Osadamm varit föremål för tvist.

1926 sommaren, finns förslag till skogsräkning och värdering efter att lansskogsväktaren har biträtt förrättningsmännen och tagit samråd med Skogsvårdsstyrelsen i Jönköping. Träd värderas enligt A god, B mindre god och C dålig skog och allt översätts i tabeller. Ett problem är värderingen av mycket god ståndskog i Gruvhagen som tillfallit lotten A.
Claes Johansson vill sälja skog för 30.000 kr.

När det gäller kostnader för Fanjunkare Karlssons inlösen av Blomhult anser Inez att Claes J. har gjort sig skyldig till underlåtenhet och får själv stå för extra kostnader.
Nu avlägsnar sig Pär Claeson innan skogens värdering kunde undertecknas och även protokollet.

Till de avslutande sammanträdena i augusti har lantmätare Nils Nilzén förordnats av Kungl. Lantmäteristyrelsen att handlägga förätningen. Jägmästare Einar Rudback har lämnat yttrande och Inez medger att hon tagit hjälp av överlantmätare friherre von Otter.
Skogen värderas till 101.900 kr för A delen och 134.600 kr för B delen vilket ger Claes Johansson rätt att avverka för 15.000 kr på Inez B del.

Nilzèn gör vissa jämkningar rörande Blomhult och fastställer ersättning till förätningsmännen för 24 dagars dagarvoden. Så förklarade Nilzén 28 augusti 1926;
”detta laga skifte med underställda skogslikviden för avlutat med tillkännagivande, att den, som med detsamma ej åtnöjes äger att inom 60 dagar härifrån sina besvär anföra hos ordföranden i Östra härads ägodelningsrätt.”
Protokollet är undertecknat förutom Nils Nilzén, av Pär Claeson och gode män och vittnen Axel Andersson och G E Johansson. Men inte av Inez Johansson då hon blivit sjuk.

8 …. Laga skiftet fastställs 1926-1928. Tredje omgången

1926. Inez överklagar beslutet om laga skifte till Östra Härads ägodelningsrätt. Hon yrkar dels ändring av skiftesläggningen vad gäller mangårdsbyggnaden och en ladugård alternativt att få bidrag till nya vägkostnader, dels betydande felräkningar vad gäller skogslikviden.

Pär C. bemöter Inez anklagelse att huvudman Claes Johansson bara köpt halva säteriet i spekulationssyfte med att Inez strävan ginge ut på att till varje pris uppehålla skiftesförrättningen. Inez menar att han har gjort stora inteckningar i säteriet. Men Inez gör också inteckningar. En på 4.000 kr.
Pär C. erbjuder återigen att byta lotterna för att förebygga ytterligare kostnader.

Ägodelningsrätten beslutar i juni 1927 att inte ändra laga skiftet. Ersättningen till rätten blir 550 kr.
– och priset för 133 kilo fläsk är 186 kr, 18 kg smör 43 kr. och 52 kilo rågmjöl 16 kr.

Ägodelningsrätten beslut underställs Kungl. Maj:t som i mars 1928;
har i nåder låtit Sig föredragas… och finner ej skäl göra ändring”.

1928 oktober fastställer Ägodelningsrätten laga skiftet.
I ett särskilt uttalande till rätten från Överlantmästaren Karl Thanner redovisar han 12 anmärkningsvärda felaktigheter i underlaget, men fördelade mellan lotterna och inte påverkar helheten. Han tar också upp att ”kartan nu krympt cirka 0.5% i längdriktningen

Detta innebär att marken fastställs delat i A del och B del. Mangårdsbyggnaden och övriga byggnader finns kvar i ett gemensamt samägande som förutsätter en uppdelning och utflyttning inom fem år.

Och Claes Johansson misslyckas sälja sin del i Säteriet till en Elfvesson i Kalmar.

9 …. Genomförandet 1928-1934.

Claes Johanssom säljer och Oscar Danielsson köper A delen.
Oscar Danielsson
godsägare i Gäddviksholm i Flisby/Sohlberga köper 1928 A-delen för 75.000 kr. (Han är inte släkt med Danielssons i Farstorp).
1931 får han lagfart.

Våren 1931 dör Gustava i Korparyd. I hennes bouppteckning redovisas hennes tillgångar till 2 kr. och hennes skulder till 10.977 kr varav 10.000 är hennes borgensförbindelse till Smålands Enskilda bank som hon ingått för fosterdotter Hildas genom hennes man Oskar Bergman. Inez vägrar underteckna bouppteckningen och ställer krav på Edvard Carlsson att redovisa vad som hänt med de 75.000 kr som Gustava fått vid försäljningen av sin hälft.

Karl Thanner från lantmäterikontoret förklarar i skrivelse att samägandet omfattar ideella värden i byggnaderna och om man inte är överens om uppdelningen då återstår bara ”rivning av varje hus och fördelning av stock för stock.” Men då detta innebär en förlust för båda parter tillråder han en uppdelning och endast flyttning av de hus som behövs. Han hänvisar till att det ges statsbidrag i samband med utflyttning.

1931 tillträder Albert Vilhelmsson (1893-1975) som arrendator. Familjen, fru och fem barn bor på säteriets nedre våning. Gerda och Inez bor på övre våningen. Samarbetet fungerar dåligt trots att Albert är känd för att vara generös mot sin omgivning.

I ett brev januari 1932 till Oscar Danielsson skriver Inez att hon är ålagd att flytta och att alla byggnader måste rivas varvid Oscar förväntas riva hälften eller betala halva rivningskostnaderna. Brevet överlämnas av Fjärdingsman K G Grek och Stämningsman Folke Grek.

Och i nyheterna om Ivar Krugers död, börsen faller över 60% och det blir en katastrof särskilt för småsparare.

Oscar D. svarar med att i mars till Tingsrätten begära försäljning enligt lagen om Samäganderätt.
Inez anlitar advokat Hans Sundström i Jönköping som hävdar att det är skiftesstadgan som bör gälla och som förhindrar försäljning av gemensamma åbyggnader.

I ett nytt brev i april till Oscar D. anklagar Inez honom för att genom denna nya juridiska prövning försöka fördröja förrättningsmannens beslut om utflyttning. Och Inez vill ha svar om hur rivningen skall verkställas.

Ägodelningsrätten och Överlantmätaren ogillar Oscar D. klagan. Ersättningen blev nu 62 kr. till ordföranden och 350 kr till sju nämndemän.

I juli ansöker Oscar D. om försäljning av åbyggnaderna. Tingsrätten avvisar och svarar att samfällt ägande skall säljas samfällt på offentlig auktion. Rätten förordnar C J Nilsson som god man att ombesörja detta.

Hovrätten fastställer Tingsrättens beslut.

I slutet på året 1932 beställer Inez besiktning av samägda byggnader. Detta genomförs av Emil Hansson och Gottfrid Pettersson båda från Vetlanda. Mangårdsbyggnaden värderas till 16.000 kr. arrendebostaden 2.500 kr. ladugården 7.500 kr. med alla byggnader inklusive svinhuset i dåligt skick och värderat till 50 kr.
Dessutom Emilsro och Lindshult båda 4.500 kr. trots att Emilsro bedöms vara mindre tillfredställande medan Lindshult är i ganska gott skick.
Totalsumman blev 50.835 kr. för samtliga byggnader.

1933 februari skriver Inez till Kungl. Lantmäteristyrelsen;
…visade sig att Oscar D. liksom sin föregående ägare ej har så god ekonomi, varför det från hans sida gjords alla möjliga invändningar för att fördröja tiden för min utflyttning…..Så att jag efter femårsperioden för avyttringen skulle kunna vräkas eller avhysas.”
Dessutom anser hon att de gode männen varit ansvarslösa och mest inriktade på arvodet.

Smålandsbanken tar över A-delen.
I maj övertar Smålandsbanken i Jönköping för 125.000 kr. Oscar Danielsson samlade affärer för avveckling. Med andra ord konkurs.
Inez skriver att hon gläds åt att banken förordar en godvillig uppdelning och inte ”åbyggnaderna på min fädernesgård skandalöst genom tvångsauktion måste gå under klubban.”

1934 februari sker en slutförhandling mellan Smålandsbanken och Inez Johansson. För vissa byggnader såsom backstuga, drängstuga, källare, vedbod mm får Inez ersättning. Men banken går inte med på att lösa ut övriga byggnader framförallt mangårdsbyggnaden.

Inez skriver……”jag blev nu genom omständigheternas makt tvungen att rasera min fädernesgård, det hem där jag var född och som ägts av far och farföräldrar och som rätteligen skulle ha varit mitt tillkommande arv”
Jag fick också skylta i pressen….
…”men där borde istället de vara som frånnarrat min gamla farmor hennes egendom för sniken vinnings skull”

Vad sa övriga parter i denna konflikt?
Gustava är död. Carl Danielsson är död. Edvard Carlsson?
Claes Johansson och sonen Pär Claeson, är det någon som vet?
Oscar Danielsson i konkurs?
Smålandsbanken, ja vad säger en bank?

1934 sågas mangårdsbyggnaden och ladugårdar i två lika delar förutom ingången och yttertrappen..

Delning av säteriet pågår.

Den ena halvan flyttas stock för stock upp till blivande Näshults Gård.

Den andra halvan står kvar och fotograferas med påskriften ”Näshult i förnedring.”

10 …. Fortsättningen efter 1934.

Smålandsbanken försöker sälja säteriets A-del, till två lärare men deras fruar ser halva mangårdsbyggnaden och förödelsen. Och vägrar.

Albert Vilhelmsson med familj bor kvar i halva mangårdsbyggnaden vars öppna sida lagas med plank. Håligheter tätas med tidningspapper som äts av mössen. På vintern blåser snön in och vid en nyårsfest kunde man råka illa ut om man öppnade fel dörr.

En halv vägallé utefter Vetlandavägen utanför säteriet sågas ner trots protester, på Inez B-del. Det uppfattas som en demonstration.

Näshults Gård byggs inspirerat i Italiensk stil efter det Inez och Gerda blivit inspirerade under resa i Italien, bla i Venedig. Står klart januari 1936. Och finns kvar idag.

Näshult Gård

För bygget anlitas först Sigfrid Karlsson i Triabo med avtalat skadestånd vid försening och med motkravet att sten grunden skulle vara klar. Axel Prag gjorde grunden men den blev inte klar i tid så Sigfrid fick avtalat skadestånd och byggde inte huset.
En ny ladugård byggs.

1936-1937 Albert V köper säteriets A-del av Smålandsbanken för 38.000 kr och får ekonomiskt stöd av Erik Sterner i Karlsjö Herrgård Nye.
– Medan de förhandlar kommer Carlsson ”Carlsson i Kyrka” ägare till Ödmundetorp för att köpa säteriet varvid säteridörren låses, som en förebyggande åtgärd!
En revers på 7.000 kr. till Erik Sterner betalas tillbaka genom såld skog i Varghagen.

1934 ett delat säteri med Albert Vilhelmsson blivande ägare och Erik Sterner Karlsjö

1938 förrättas stängselfördelning på begäran av Inez ägare till Näshults säteri nr. 2 2:5 med Albert Vilhelmsson ägare till Näshult säteri nr 2 2:4.

Med tiden blir 2:4 Näshults säteri och 2:5 Näshult Gård.

1939 byggs ett nytt hus bakom det gamla och därmed rivs den gamla säteribyggnadens kvarvarande halva. Huset finns kvar i dag.

Säteriet som det blev med nytt hus 1939 och ny ladugård 1945

Gerda Johansson dör 70 år gammal under ett svårt oväder med blixt, åska och hagel en augusti natt 1939. Hennes tillgångar summeras till 10.177 kr varav en fordran på Inez på 7.298 kr och i banken 1.885 kr. Hennes begravning i Näshult kostar 1.200 kr.

1942 februari förrättas auktion på ”Näshults säteri för Fröken Inez Ekensäter”.
Jordbruksredskap säljs för 2000 kr samt djurbesättning, 24 kor med priser, för de flesta mellan 500-600 kr. en tjur för 590 kr. 3 hästar för 3.700 kr. kor, 4 grisar och 5 höns mm.
Totalt för auktionen 18.369 kr.

Samma år gifter Inez sig med Wilhelm Johansson rättare från gård utanför Kalmar. Han färdas förbi Näshult och stannar. Wilhelm har en son från ett tidigare äktenskap. Sonen arbetar under en period på Näshult Gård. Wilhelm kallad ”Specke” och mer formellt Inspektorn kör med tiden en ståndsmässig Mercedes.

Nytt arrendatorhus flyttas hit från Nässja 1942.

Ny ladugård byggs 1945 framför Säteriets gamla halva som återstod efter rivningen. Fram till dess utnyttjades halvan i boskapsdriften.

När Wilhelm dör 1964 går hans arv till barnbarnet Vivi Anne Wermelin.
Inez kan eller vill inte lösa ut detta arv och säljer gården för 500.000 kr. Gården säljs till fabrikören Yngve Johansson i Lenhovda och inte till gårdens arrendator Jan Evert Nilsson som lagt ett bud. Det sägs att Inez inte vill att en arrendator skulle flytta in i Näshult Gård. Han fortsätter som arrendator och kan med tiden realisera ett framgångsrikt företag.

Lösöret säljs på en sommar auktion med 2000 besökare och 2 poliser närvarande. Auktionen inbringar 29.886 kr. Under denna folksamling säljer Claesons Affär allt godis och tilltugg, gammalt och nytt som fanns på lagret. Men då är Pär Claeson död.

Inez Ekensäter Johansson, flyttar ånyo till Emilsro. Hon dör i sin trädgård en solig sommardag 1981. Hon begravs i Näshult liksom hennes far och farfar.

Sten Johansson och Vanja (Alberts Vilhelmssons yngsta dotter ) tar över Säteriet 1960 Nuvarande ägare är sedan 1972 deras son Krister Johansson.

11 …. VARFÖR BLEV DET SOM DET BLEV….??????

Familjeosämja
Algot Johansson äger halva säteriet 1892-1898, han är då 32-36 år gammal. Att han super en hel del är klart.
Vad betyder detta för Säteriets skötsel både drift och kapital? Har han fått stöd och lånat av farbrodern Carl Danielsson på Farstorps säteri?
Hans bouppteckning innehåller stora skulder och behållningen är bara drygt 21.000 kr.

Hur är relationen mellan Gustava och Gerda. Det fanns friktion till den ende sonens hustru Gerda som är mer än det vanliga mellan svärmor och fru. De tycks inte vilja bo i samma hus. Fanns det redan då tal i byn om att Gerda inte ansträngde sig att rädda sin man Algot. Och hur såg Gerdas äktenskap ut när Algot söp? Vems fel var det i Gustavas ögon?

Och hur förklara Gustavas stöd för Algots oäkta dotter i så fall hennes barnbarn, Hilma/Hilda som hon tog till sig som fosterdotter, Men Algot erkänner inte sitt faderskap, så hur vet Gustava att det är hennes barnbarn? När i tiden uppstår Gustavas stöd för Hilda? Finns här något skriftligt? Hilda flyttar till Farstorps säteri 1912.
Gerdas intresse är självklart för dottern Inez. Men Inez är också Gustavas barnbarn.

Första utgångspunkt är en konflikt mellan Gustava kring 60 år och Gerda kring 30 år, svärmor och svärdotter.

Affärsmöjligheter
Carl Danielsson blir Inez förmyndare fram till 1908 och deras ekonomier är delvis samordnade. Han löses ut genom försäljning av skog och banklån för 11.000 kr.
Men Gerda anser att hans förvaltarskap inte har gynnat Inez intressen.

Carl och sonen Edvard Carlsson har gjort snabba affärer på Trollebo säteri. Edvard äger säteriet i ett år, knappast ett långsiktigt engagemang. Och större delen av skogen är avverkad.

Hur ser relationen ut mellan Carl Danielsson och Claes Johansson handlaren i Farstorp?
När Carl D. dör 1912 häftar Claes J i skuld på 3000 kr.
Och därefter sonen Edvard C. som 1908 tagit över säteriet men med faderns död får ytterligare förmögenhet.
Deras relation har stärkts av att Edvards två döttrar gifter sig med Claes två söner.

Hur ser samtalet ut mellan Gustava och Carl och därefter sonen Edvard?

1916 Flyttar Gustava till Edvard och Farstorp säteri och säljer sin halva andel i Näshults säteri. Hon är kyrkskriven där till sin död.

Varför säljer hon och efter så många år? Hon är nu 77 år gammal, torr och krokig.
– Hon är trött på det hela , hon har bott tre år tillsammans med Gerda och Inez och vill komma ifrån och sälja sin andel?
– Hon lockas till Farstorp för att sälja sin andel, början till en affär?

Claes Johansson köper Gustavas A-del och det är uppenbart på spekulation. Han begär omgående offentlig auktion på hela säteriet.

Köpeskilling som det sägs på 75.000 kr är dubbelt upp mot vad värderingen har legat för halva säteriet under många år enligt förmyndarredovisningen för omyndige Inez.
Man kan tänka sig att det höga priset skall locka Inez/Gerda att gå med på auktion då 75.000 kr. för halva säteriet skulle förmodligen ger betydligt mer än de dubbla för hela?

Den andra utgångspunkten är Claes Johansson och Edvard Carlsson agerar i samverkan förmodligen på den senares initiativ. För Edvard är det bekvämt att ha en mellanhand. Särskilt utifrån den tänkta vinsten. Och Claes är van med affärer.

Gustava Danielsson, troligen i Korparyd

Gåtan Gustava
Gustava säljer men hon får inte betalt med pengar i handen. Enligt vad man säger fick hon
75.000 kr och gav bort allt till fosterdotter. Men reversen är på 40.000 kr. Och att hon gav bort allt samtidigt som hon var väldigt snål? Men hon sökte trygghet genom Edvard C och kost och logi och ränta från Claes J.

I ett brev från Landsfiskalen G Remme Landeryd maj 1931 till Inez beskriver han en solidarisk borgensförbindelse Gustava ingått för ett lån taget i Smålands Enskilda Bank på 10.000 kr. för Bergman i Gissebo, Nässjö. Banken begärde återbetalning 1927 som gick till utmätning och man tog i mät den ränta som tillkom Gustava.
Och han beskriver ett lån på 40.000 kr med säkerhet i halva säteriet som då ägdes av Claes Johansson. Efter överklaganden fastställdes den utmätta räntan till 1.800 kr. per år som Gustava fick avstå och som var tänkt att utbetalas till hennes död.

Kan det vara så här;
Gustava tänker sig efter allt split inte vilja ge Inez arv, inte ens laglotten, om hon skulle upprätta ett testamente eller ha kvar tillgångar. Därför gör hon sig av med i första hand halva säteriet som Inez med Gerda eftertraktar och omvandlar sina tillgångar till dels gåva till Hilda, dels ränteinkomster till sig själv som skulle upphöra vid hennes död.
Hon får 40.000 kr som tas ut med säkerhet i halva säteriet nu i Claes J. ägo. Men lånet behålls av Claes J och kanske Edvard C. Till Gustava betalas en gängse ränta på 1.800 kr par år. En bra pension.

Förutom borgensförbindelsen för Hildas man på 10.000 kr kanske att hon gav ytterligare gåva menat för Hilda. Men 10.000 kr, är mycket pengar. Men som det visade sig räckte det inte för familjen Bergman.
Och till arvtagaren Inez fanns inget att hämta.

Och hur mycket var detta Gustavas idé. Enligt Inez var det andra som lurade hennes gamla farmor. Underförstått Edvard C. och Claes J.

Och Gustava blir utfattig och dör 1931. Hon bor då hos systersonen Anders Jonsson i Korparyd. Hennes tillgångar värderas till 2 kr och skulderna till 10.977 kr varav 10.000 kr är borgensförbindelsen för Bergman för lån i Smålands enskilda bank.

Inez vägrar att skriva under som dödsbodelägare och kräver redovisning av Edvard Carlsson om vad som har hänt med de 75.000 kr som Gustava fick vid försäljningen för 15 år sedan.
– Inez riktar inte detta krav mot Claes Johansson fast det var han som köpte.

Anders Jonsson skriver i en eftertext till Stadsfiskalen, ett försvar för Edvard Carlsson att han ”skött Mosters Stavas afäder” så hon inte behövt lida någon nöd. Men när hon bodde hos Bergmans i Nässjö blev hon utfattig. När hon kom till Korparyd hade hon inget. Men frågan är hur mycket han vet om affärerna och hur mycket Gustava 90 år kunde berätta.
(Bergmans flyttade till Nässjö 1927)

Gustava blir genom försäljning, borgensförbindelser och gåva till Hilda den stora förloraren då hon dör 92 år gammal utfattig. Hon begravs i Näshult.

Olika kulturer – bra affärer och en gammal vacker säteribyggnad;
Tredje utgångspunkten är att vad framförallt Claes Johansson såg som en uppenbarligen bra affär men Inez och Gerda säger nej som inte tänker affär utan värde och ansvar.

Så med detta nej tvingas Claes J. ansöka om lagfart som blir en lång och kostsam process. Det skiner igenom att Inez inte har bråttom med ett slut och Claes J. blir alltmer mån om ett avslut och få ett slut på en dålig affär.

Men han ger upp och lyckas sälja sin andel till Oscar Danielsson för 75.000 kr. Då är laga skiftet klart och Oscar D kan spekulera i att ta ut skog. Men han drabbas också av en lång process då de samägda byggnaderna ska inventeras och värderas och parterna blir inte överens. Han går i konkurs.
Det blir det Smålandsbanken som får avsluta processen också för banken en dålig affär.

Den tidens kvinnor;
Den fjärde utgångspunkten är två kvinnor Inez och Gerda Johansson in en process starkt präglat av män som domare, förrättningsmän, godeman, vittnen, tjänstemän och expert. Samt Kungl. Maj:t. Dessutom motparter, ja förutom Gustava.

De har en konsekvent hållning över tiden, många skulle dock säga envis eller oresonlig hållning i ett sökande efter exakta värdering och fördelning oavsett  vad det kostade. Men deras agerande är också taktiskt. En taktik som dock ändras över tiden.

Efter 1898 då Gerda svarar för handlingen gäller det att ligga lågt. Inez är Gustavas ensamma arvinge och får vid Gustavas död hennes halva och därmed hela säteriet.
Men varför skriver inte Gustava testamente till förmån för sin fosterdotter för att gardera att hon får hälften? Men då går den andra hälften till Inez.

Sen 1916 förändras förutsättningarna då Claes Johansson köper halva säteriet. Då är deras taktik att dra ut på processen, att trötta ut motparten. Kanske med baktanken att med tiden köpa den andra halvan till ett bra pris och få ett helt säteri.

Efter 1928 då laga skiftet är fastställt och en tidsgräns på fem år är lagd för att fördela bostäder och byggnader. Inez blir allt mer forcerad mot slutet av femårsperioden. Hon uppfattar att hon kan bli vräkt och gå miste om ersättning för utflyttningen.

Pär Claeson äger den nybyggda lanthandeln, Claesons affär intill korset i Serarp. Samtidigt som han allt mer företräder fadern Claes Johanssons ägande i tvisten särskilt under de tio åren som leder till hans försäljning 1928.

Inez skrev i sin bok…..”en samlingspunkt för byns manliga innevånare och här avhandlades och diskuterades såväl politiska, kyrkliga och vardagliga spörsmål…..tänk om dessa väggar kunde tala”.
Det är säkert att den pågående tvisten i alla dess vändningar diskuterades fram och tillbaka bland gubbarna på stolarna kring disken med handlarn själv bakom disken.
Dessa samtal gynnade säkert den ena sidan och inte ”kärringarna” som en del sa.

Det sägs att när Gerda beställt skjuts till Hultanäs missade hon tåget eftersom hästen under färden var tvungen att återkommande vila. Eller att någon knyckte Inez kläder medan hon badade ensam i Prästasjön.

Med tiden kunde även Inez koppla av….
Från ett kräftkalas. Hos Danielsson men en annan, inte stridens Danielsson

Man kan ju undra om Gerda eller Inez gjorde sina inköp i Claesons Affär. Men det finns ett foto av ett större sällskap framför Säteriets ingång där Pär Claesons står i mitten längst bak. Det var 1919 och det var många damer.

Inez blev invald i början av 1920 talet i Näshults kommunalnämnd och därmed också socknens fattigvårdsnämnd. 1939, när Näshult enligt lag blev en kommun invaldes hon i kommunfullmäktige.

När Näshult i centraliseringsiver slogs ihop till storkommunen Nye vid nyåret 1951 var Inez en av två kvinnliga ledamöter.

Och Inez höll ett tacktal som filmades;
Hon såg tillbaka på mångas ideella arbete som
……skrivit många siffror, suttit många nätter lutat över sina protokoll räknat och kalkylerat för att allt skulle gå väl….
och fortsatte;
”att diskussionens vågor gått höga många gånger och knivkastningen har ibland varit skarp men vi har trots detta varit lika goda vänner efter diskussionen som före densamma ….”
I hennes manus står det ganska skarp, men i talet utlämnade hon ”ganska”….kanske tänkte hon på striden om Näshults säteri?

 

—-

Tord Hedström, Näshult mars 2021

 
Karta över laga skifte. Detaljkarta över byggnaderna finns längre ner

Detaljkarta som visar byggnaderna

Detaljkarta som visar säteriets byggnader