Guldbrand Wessman och hans högfärdiga mormor

Guldbrand Wessman flyttade år 1754 till gården Norra Ekagård i Näshult, sedan systrarna Rutencrantz (se artikel) gått bort. Han gjorde inte stort väsen av sig i Näshult, han gifte sig och fick barn och skötte sin gård. Förutom för sitt ovanliga förnamn var han inte påfallande på minsta vis.

Men man vet aldrig. Så fort man börjar gräva dyker det upp historier, roliga eller förfärliga eller romantiska. Här är Guldbrands historia.

Guldbrands mormor

En inflytelserik figur i Guldbrands liv var hans mormor. Hon hette Agneta Leijonram och var inget charmtroll direkt. Så här beskrivs hon och hennes säteri Locknevi i Boken om Tjust.

Omkring 1650 ägdes Locknevi Säteri av Johan Leijonram, major vid Kalmar regemente. Leijonram blef emellertid dödad (1658) på Fyen, och det var hans dotter Agneta, g. m. fänriken Anders Årrhane, som skref sig till Locknevi.

Denna Agneta var ett manhaftigt fruntimmer, som ingalunda var god att tas med, och det fick också hennes man, fänriken, erfara då han lät sig tjusas af en annan kvinnas behag. Detta föranledde skilsmessa från hans hustru och hans fördrifvande från hemmet. Ett minne af fänrik Årrhane ha vi ännu i dag i namnet på en udde i sjön Anen, som kallas Årrhanes udde, emedan den brottslige maken flydde dit och där uppehöll sig, medan det värsta ovädret rasade öfver i hemmet.

Fru Agneta styrde och ställde väldeligen och kom allt ibland i delo med sin omgifning.

På en auktion i Gårdspånga blef hon så missnöjd med bönderna där, att hon örfilade upp dem massvis. Men detta blef ändå för mycket och föranledde först stämning på den värda frun och sedan hennes ganska försvarliga bötfällande. Papperen härom finnas ännu i dag på Locknevi herrgård. (Boken om Tjust, Sjätte delen, 1919. sid 165).

Agneta hade gift sig omkring 1670 med fänriken Anders Orrhane/Årrhane. Medan de fortfarande var sams fick de 1682 dottern Christina Orrhane, del av en barnaskara på sju stycken. Efter skilsmässan flyttade Anders till Bjärkaryd i Kisa socken. När han gifte sig med Agneta hade han givit henne gården Flenshult i morgongåva. Han pantsatte sedan Flenshult, banken tog gården och Anders var därför tvungen att avstå Locknevi säteri till Agneta, som ersättning. (Hundra år senare ägdes Flenshult av Adolf Vilhelm von Schantz och därefter av hans son Vilhelm Fredrik, båda bosatta i Näshult. Näshultsborna sätter avtryck både här och där,)

Agneta och Anders skildes 1686 och Anders dog omkring 1691. Agneta och Anders dotter Christina blev mor till vår protagonist Guldbrand. Namnet Guldbrand var inget Agneta eller Christina hittade på, det hade funnits i Anders släkt i åtminstone fyra generationer.

Nu har vi gått igenom rollistan och kan övergå till romantiken.

Christina och Jonas skapar ljuv musik

Mellan 1705 och 1712 hette klockaren i Locknevi socken Nils Persson . Han hade en son som hette Jonas. Enligt icke bekräftade uppgifter var denne son ”en rask och hyggelig bondson”. Christina och Jonas blev kära i varandra, som ungdomar har för sed, och ville gifta sig.

Agneta Leijonram gick naturligtvis i taket. Adelsfröken Christina skulle naturligtvis gifta sig med en adelsman, inte med klockarens son, som dessutom var anställd rättare på en gård!

Christina och Jonas blev portförbjudna på Locknevi säteri, Christina gjordes arvlös och fick höra många beska saker från mamma Agneta. Christinas far Anders Orrhane var redan död vid denna tid, så det var med Agneta de fick tampas. Men Jonas och Christina tog strid med denna manhaftiga kvinna.

Jonas och Christina flyttade till gården Kulhult, också i Locknevi , där Jonas föräldrar bodde. Här föddes deras första barn, Eva Maria. Nästa barn var Guldbrand, som föddes 1714. Då hade föräldrarna fått det lite bättre och flyttat till en egen gård, Långvik.

Om man noggrant läser födelsenotiserna för Christinas och Jonas barn går det att utläsa visst missnöje med mormor Agneta.

  • Dottern Eva Maria föddes 1711-10-30. Christinas syster Anna Catharina, en dotter till Agneta, var en fadder.
  • Sonen Gullbrands födelsenotis 1714. ”Jonas son i Långvik. Gullbrand 29 aug”. Man märker att Vendela Rutencrans (Agnetas systerdotter) var en av faddrarna.
  • Dottern Beatas födelsenotis. Hon föddes 1716-06-03 i Sjöslätt, Locknevi. Hon gifte sig 1737 med Anders Utterbom i Ökna och fick med honom fyra barn. Hon dog 1777-09-25 i Skinskiälla, Ökna.

Man får dra slutsatsen att somliga i släkten inte höll med Agneta i hennes fördömande av Christina och Jonas. Till och med Agnetas egen dotter Wendela Orrhane ställde upp som fadder!

Christina blir änka

1716 hade Jonas låtit sig värvas som soldat vid Svea Lifgarde. I samband härmed antog han namnet Wessman eller Westman. Jonas var med vid Karl XIIs andra fälttåg till Norge 1718. Efter kungens död beslöt man om återtåg till Sverige. Jonas Wessman dog av umbäranden under tillbakamarschen från Fredrikstens fästning i december 1718. Christina blev änka med tre barn. Hon befann sig i en svår situation. De första åren kunde hon inte räkna med någon hjälp från mor Agneta Leijonram, men Jonas familj ställde tydligen upp.

Guldbrand får en styvpappa

När det gått några år ändrade Agneta inställning till sitt barn. Hon räknade ut att om Christina gifte om sig med en adelsman så skulle hon återfå alla sina ”adeliga förmohner” och få arvsrätt efter sin mor. Hon hittade, okänt hur, en adlig yngling vid namn Jonas Gustaf Silwerbrand och föreslog partiet. Han var något motsträvig men förklarade sig villig att gifta sig om Agneta gav honom ett säteri. Agneta var inte ovillig till handel, men hennes andra barn såg sina arv försvinna ner i fickorna på Jonas Silverbrand och protesterade. Agneta kunde dock inte gå alltför fort fram, emedan Jonas knappt var giftasvuxen. År 1720, två år efter Jonas Wessmans död, var Jonas Silfwerbrand bara 16 år gammal. Christina var 22 år äldre.

Denne Jonas Silfwerbrand föddes i Björkö, Jönköpings län. Hans föräldrar var mer romantiskt lagda än Jonas. Pappan Gustaf Silfwerbrand had förälskat sig i sin kusin Christina Silfwerbrand, kärleken var besvarad och de fick två utomäktenskapliga barn tillsammans. För detta förfärliga brott dömdes Gustaf till döden och satt fängslad på Nyköpings slott 1697, men fick nåd och paret vigdes därefter efter erhållet tillstånd med varandra.

Agneta arbetade oförtrutet vidare på att dottern Christina ”måtte få komma till sina Adeliga Friheter och förmohner igen” och skrev för den skull ett testamente den 8 oktober 1722 till ”Wählb Herr Jonas Silfwerbrand, för det han skulle taga dess ofrälse dotter, Christina Orrhane, till hustru”.

Detta testamente blev enligt häradstingets protokoll omstritt. I Östra härads häradsting, dit Ugglekärr hörde rättsligt, behandlades detta mål 1723. Uppenbarligen vållade denna strid om Ugglekärr mycken oenighet inom familjen och det skulle dröja många år innan det avgjordes till Agneta Leijonrams förmån och då var hon död.

Jonas Silfwerbrand var emellertid ändå inte benägen att träda i brudstol, ty i en skrivelse den 4 januari 1724 till Domkapitlet klagar kyrkoherde Sällroth:

”——ödmiukel:n tillkiänna gifwandes, huru en Adels man, Cornetten Wählb. H:r Ionas Gustaf Silfwerbrand benämbd, hafwer inlåtit sig så wida uthi Echtenskap med en Enkia här i församlingen, Madam Christina Orrhane, at han —– låtit lysa för sig A:o 1722,—– men eij ännu wijdare der med kommit, ehuru iag tijd efter annan pådrefvet, att Copulationen (sammanvigningen) dem emellan skie skulle. Före-gifwandes Wählbemälte Cornetten, det han eij will låta Copulationen skie, förrän Lieutnanskan Wählborna fru Agneta Leijonram, som är berörda Christina Orrhanes moder, fullbordar sin lofwen, som hon honom giordt, nembl:n att willia förähra honom ett Säterij, om han wille ächta denna hennes dotter, som tillförne ägt en ofrälse Man.—– Thy är min ödmiukaste förfrågan, huru iag mig wid denna Echtenskapz-handel förhålla skall.——”.

Agneta avled 8 mars 1724 utan att ha lyckats genomdriva äktenskapet mellan Christina och Jonas. Men några månader senare gifte de sig trots allt. Då vigdes den 8 nov 1724 ”Wählb Herrn J.G.S. och Fru Ch. Orrhane i Långawijk”.

Härigenom blev Christina arvsberättigad efter sin mor Agneta.

Christina ärvde 1/4 av Locknevi säteri samt frälsehemmanet Ugglekärr och ytterligare hemman i närheten. Christina sålde därefter Locknevi till Staffan Klingspor (vars bror bodde här i Näshult på Ödmundetorp!). Villkor för försäljningen hade varit att hon skulle få bo på underliggande gården Långvik resten av sitt liv. Dock flyttade hon med man och barn senast 1728 till Ugglekärr i Karlstorps socken.

Säteriet Ugglekärr köpte Christina Orrhanes andre make Jonas Silfwerbrand av sin svägerska Anna Catharina Orrhane år 1732-34, enligt Christinas bouppteckning från år 1740. Christina dog 1740 och bouppteckningen finns på nätet. Handstilen är besvärlig, men det ser ut som om hon delade ut minnessaker till barnen och maken, samt till Staffan Klingspore och flera andra. Inga fastigheter dock.

Enligt bouppteckningen fanns : ”Ett Kiöpebref af wählborna fru Anna Catharina Orrhane till wählb. hr Silfwerbrand, d. 1.Aug 1732 och därpå laga fasta på Ugglekärr d. 14 octob. 1734 innehållandes 437 rd.” Laga fasta är det samma som lagfart. När Christina dog var således Jonas Silwerbrand ensam ägare till Ugglekärr.

För övrigt har Wähl uti sahl. fruens livstid 1 ½ hemman frälse, Skin Skiälla (?) 1 hemman, och Ekagård 1/2 (?) funnits, (?) uti sahl. fruens lifstid till sina barn, blifwit givna, såsom sitt fulla möderne, som äfwen också Documenterna anleda ? Skola. Hon var 42 år då hon gifte sig med J.S. Paret fick inga barn, vilket medförde att Christinas barn i första äktenskapet ärvde henne.

Stavningen i bouppteckningen kännas lite lurig, så för klarhets skull betyder det att Guldbrand och hans systrar under hennes livstid fått gårdarna som förskott på arv av Christina.

Christinas tre barn bodde hos Jonas på Ugglekärr i flera år efter Christinas död, vilket tyder på att de förhoppningsvis kom väl överens. Jonas var född 1704 så de var ganska jämnåriga. Sedan sonen Gullbrand vuxit upp tjänstgjorde han såsom ”säteriinspektor” för Ugglekärr.

Jonas levde kvar på Ugglekärr till sin död. Säteriet är numera ett senare uppfört sommartorp.

Guldbrand Wessmans gårdar

Guldbrand gifte sig omkring 1743, fick flera barn och han och hans familj bodde kvar på Ugglekärr i åtminstone 7 år efter modern Christinas bortgång. På Ugglekärr föddes också dottern Stina Greta. Nästa barn, Eva Catharina föddes 1748 på Skinnskälla, vilket säger oss att familjen flyttade till Ökna omkring 1747.

Omkring 1753 flyttade Guldbrand till Norra Ekagård i Näshult, med sin familj. Det kanske verkar lite egendomligt att gården skulle ha funnits i släkten så länge utan att familjen bodde där. Norra Ekagård beboddes av tre systrar Rutencrantz, med flera kopplingar till familjen Wessman och Ugglekärr. De hade det mycket knapert och kanske familjen Wessman ville hjälpa till med en hyresfri? stuga. I vilket fall som helst, så flyttade Gullbrand till Norra Ekagård, så fort den sista av systrarna hade dött. (Se artikel Gustav Vasas ättlingar på Norra Ekagård, under fliken Näshultsbor)

1754 hade alla tre systrarna på Norra Ekegård gått bort, utan att efterlämna bröstarvingar., och Guldbrand med familj hade flyttat in. Så här lyder dödsnotiserna:

  • 1732 Den 9 decembris dödde Wälborne fru Ryttmästerskan Vendela Rutencrantz på Norra Ekagård.
  • 1752 Den 8 maji afled fru Sophia Rutencrantz i Norra Ekagård, af ålderdoms krempor, förutom det hon ??? år warit blind. Livstid 78 år.
  • 1753 den 12 maji afsomnade fru Capitainskan Margareta Rutencrantz i Norra Ekagård af ålderdoms brecklighet. Begrofs i tysthet 17 ejusdem sedan hon i 68 år lefvat hade.

Åter till Ökna och tillbaka

1760 fick Guldbrand attest till Ökna och familjen flyttade dit. Syster Beata, född 1716, var gift med mäster Utterbom och bodde på gården Skinskiälla. Resten av familjen återvände till Norra Ekagård omkring 1772. Barnen gifte sig, Guldbrand och Maria fick barnbarn, sonen Johannes Guldbrandson övertog gården och brukade den.

Livet gick vidare.

Här nedan presenteras vad jag vet om Guldbrands familj. Man kan bli lite tankfull när man ser födelsedatum på barnen och jämför med dödsdatum.

Guldbrands familj

Inspektor Guldbrand Westman född 1714-00-29 i Locknevi död 1785-08-30 på Norra Ekagård.

Barn med första hustrun Christina Huss f. 1718-07-18 i Tryserum. Död 10 december 1757 i barnsäng (Vendela, död)

  • dottern Stina Greta f. 1743-03-7 i Ugglekärr, g m Erik Lundgren Skinnskiälla, Ökna.
  • dottern Ewa Catharina/Caisa f. 1748-12-19, g 1790
  • dottern Anna Maja f. 1752-09-16 Skinskiella död 1755-05-05 N Ekagård
  • dottern Magdalena f. 1755-04-05 i Näshult, död 1834-08-25 N Ekagård; gift med Per Månsson f. 1755, bonde N Ekagård
  • dottern Vendela f. 1757-12-03 Död 1758-01-02

Barn med andra hustrun Maria Larsdotter Håhl f. 1736 död 1803-11-15 i N Ekagård. Som änka bodde Maria i flera år inhyses i ett soldattorp under Ödmundetorp, tillsammans med yngsta barnet Lars Philip, soldaten Johannes Noor och flera andra personer. Varför bodde hon inte hos sonen Johannes?

  • sonen Johannes Guldbrandsson f. 1761-11-11 i Näshult. Bonde N Ekagård. Gm Catharina Johansdotter f. 1763
  • dottern Vendela Agneta Wessman f. 1764-08-23 död 1765-01-12 i Ökna
  • sonen Lars Philip Wessman f. 1766-06-05 död 1773-08-15 i Näshult
  • dottern Agneta Wessman f. 1772-10-25 i N Ekagård d 1773-08-17
  • sonen Lars Philip Guldbrandson f. 1776-09-28 Näshult. Brukare på Lönegård i Norrhults rote, Nottebäck, gift 1805 med Helena Persdotter ; 1811 notis om förrymde mannen Lars Philip Guldbrandson, Helena anges vara fattighjon och måste tills vidare understödjas av socknen. Hfh Nottebäck 1824-1829 sid 450 där Lena anges vara gift med lifstidsfången Guldbrandson. Vad hade han gjort? Ingen vet.

Gulldbrand dog 1785-08-30 på Norra Ekagård. Bouppteckning 1788 sid 146.

Hustrun Maria Håhl överlevde honom. Hon dog 1803, på Norra Ekagård.


Sammanställt av Eva Kornby, Haddarp, nov 2021

 

Bouppteckningen nämner gårder Skinn Skiälla, och det är bara ett exempel på originella gårdsnamn i släkten. Vad sägs om Skrikefall, Ugglekärr, Sjöslätt eller Kulhult?