Om en fattig sockens tribut till stormakten
av Karl Jungenfelt
Näshults socken på 1690-talet, detalj från Johan Dukers häradskarta
FÖRORD
Sverige var under de tvåhundra åren 1560-1760 nära nog oavbrutet i krig. Man inser att krigsmakten då fick stort inflytande över invånarnas levnadsför-hållanden. Arkivhandlingar för Näshult visar att det bara var ett fåtal år som socknen saknade aktivt engagerade soldater.
Jag har följt kollektivet av soldater från socknen i arméns mönsterrullor för att verifiera hur de deltagit i fälttåg och bevakningsuppdrag på den europeiska kontinenten. Dessa berättelser kompletteras med forskningens utsagor om krigens olika skeenden för att visa hur vansklig soldatens uppgift verkligen var. Där framkommer mitt viktigaste bidrag. Under nära en tredjedel av tiden bar socknen en mycket tung börda. Varannan gård hade då en soldat ute på de farliga uppdragen. Förlusterna uppgick sannolikt till ett par hundra individer. Socknens uppoffringar låg således väl i paritet med de värsta scenarier historieforskningen redovisat för andra delar av landet.
Det är svårare att belägga de faktiska verkningarna på hemmafronten. Registren indikerar att det rådde brist på män på socknens skatte-/kronogårdar kring mitten av 1600-talet. Längre än så har jag inte kommit. Frågor om ödeläggelse och samarbete över gårdsgränser måste därför lämnas obesvarade.
Eva och Michael Kornby samt Örne Kjellström är väl bevandrade i de labyrinter där arkivmaterialet om socknen ligger. Tack för att ni läst och lämnat era värdefulla synpunkter på utkast.
Monica har som alltid stor del i att texten blivit lättläst och tydlig.
Lillängen i mars 2016
Kalle
INNEHÅLL
Vägen till stormakten 1620-1680
Stormaktens sista krig 1700-1760
Tvåhundra år med militärstaten
Denna bok är nu utgiven i tryck och kan köpas genom Näshults Henbygdsförening. Kontakta oss här.
| Prolog | > |
© Karl Jungenfelt 2016 Creative Commons – Erkännande-Ickekommersiellt(CC-by-nc)